Hur blev Sverige världsbäst på entreprenörskap? Den digitala revolutionen är bara en del av svaret. För utan den svenska modernitetslustan, politiska reformer och vår industriella historia är det tveksamt om vi hade lyckats så bra och så snabbt. 

Allt hör ihop, hävdar författaren och föreläsaren Kjell A Nordström. Mitt under internethypens guldålder var han ekonomie doktor på Handelshögskolan i Stockholm och såg hur digitaliseringen öppnade helt nya möjligheter.Synen på drömjobben förändrades i takt med att nya förebilder för företagande klev fram i raketfart.

– När jag började på Handels var allas dröm att få ett fint jobb hos Ax:son Johnson, SEB eller Ericsson. Utbildningen var designad för att utbilda en driftig tjänstemannakår som kunde stoppas in på de svenska storbolagen. När sökmotorer som Netscape plötsligt gjorde det möjligt för alla att via internet blixtsnabbt flytta tankar och idéer hände något. I USA utvecklades Silicon Valley.

I Sverige bleknade drömmarna om prestigefulla jobb på storföretagen till förmån för något annat mer spännande – möjligheten att skapa en helt ny typ av företag och företagande.

Det gick fort.

1994 var det en världsnyhet att Carl Bildt och Bill Clinton skickat e-mail till varandra. Året efter var den svenska it-boomen i full gång. 1995 grundades it-företag som Framfab, Icon Medialab och Spray, och it-aktierna rusade.

– Svenskarna har alltid gillat det som är nytt och modernt och högg som en gädda på kroken. Med hjälp av den nya tekniken byggdes nu nya typer av företag. Det föddes en ny typ av företagare som tänkte, klädde sig och pratade på ett annat sätt. Och en helt ny typ av förebilder, säger Kjell A Nordström.

Att flera av dotcom-bolagen kraschlandade påverkade inte attitydförändringen. Det digitala tekniksprånget hade satt helt andra krafter i rullning.

– Dotcom-bolagens publika uppgångar och fall – som Framfabs och Icons – var som en enda stor skola i kapitalism och i hur man bygger ett företag. Man har en idé, lånar pengar, hittar ett antal anställda och drar igång.

Men. Svaret på frågan hur Sverige blev världsbäst på entreprenörskap varken börjar eller slutar här. För att förstå vad som gjort det svenska undret möjligt måste vi ta ett kliv ända tillbaka till 1864 när Sverige får näringsfrihet, menar Kjell A Nordström. Det var då allt sattes i rullning.

En av anledningarna till att Sverige är snabbare på att hugga på kroken än många andra länder idag kan, enligt Kjell A Nordström, vara den svenska modernitetslustan.

– Vi har enorm lust att pröva det som är nytt. Produkter eller tekniker. Så finns det en annan mer empiriskt belagd historia – att vi beter oss som den 51 delstaten i USA. Minsta lilla förändring i amerikansk finansmarknad, musikscen, matvana och du hittar det i Göteborg, Hällefors och Stockholm tre månader senare, hiphop som sushi.

Sedan får vi inte glömma att Sverige är ett av världens mest extrema länder, påpekar Kjell A Nordström. När det internationella forskningsnätverket World Value Survey studerar värderingar och deras inverkan på det sociala och politiska livet i olika länder sticker Sverige ut.

– Vi är den lilla ensamma pricken längst upp till höger på kartan, vilket visar hur extremt, individuella och rationella vi är. Samtidigt finns det få länder i västvärlden som har så fantastiska förutsättningar för en person som vill sätta upp ett företag som Sverige har idag.

Den senaste reformen kom med finanskrisen 2008. De avregleringar som gjordes då har skapat en nästan perfekt grogrund för att skapa företag, menar han.

Tio år efter finanskrisen är det lilla Sverige en stor entreprenörsnation och produktiv startuphub. Globala miljardföretag som Klarna, Spotify och Izettle har gått i spetsen.

– I dagens Sverige är entreprenör ett helt ”normaliserat” val av yrke eller livsstil. Det är inte längre något som ses på som tveksamt, avvikande eller skumt, konstaterar Kjell A Nordström.

Nästa generation unga entreprenörer är redan flygfärdiga med affärsidéer som många gånger handlar om att förändra, påverka och rädda världen.

– Ideologi spelar roll. Det har det alltid gjort. Att vi nu formar om hela vår tankevärld vad gäller synen på män och kvinnor, klimat och konsumtion påverkar det mesta av det vi gör. Nystartade bolag och dess grundare speglar dessa förändringar, säger han.

Vilket blir det nästa stora undret?

– Tjejerna. De är fortfarande underrepresenterade bland svenska entreprenörer. Men man kan se hur det växer fram nya och nödvändiga nätverk som kommer göra att fler kvinnor orkar och vågar förverkliga sina idéer.