Renewcells patent skapar hållbart mode

Gamla kläder återvinns till nya tack vare en svensk uppfinning som kan revolutionera textilindustrin. Almi Invests GreenTech-fond har investerat 20 miljoner i Renewcell som även tagit in riskkapital från svenska modejättar som H&M. ”Nästan alla varumärken vill bli mer hållbara och modeindustrin känner trycket från konsumenterna”, säger Patrik Lundström, vd på Renewcell. 

Den 25 februari i år stängde den sista tryckpappersmaskinen på SCA:s anläggning i Sundsvall. Men nästa verksamhet är redan på väg att flytta in i den gamla bruksmiljön med tegelbyggnader och höga skorstenar i stadsdelen Ortviken.

Nästa år ska företaget Renewcell köra igång återvinning av textilier i anläggningen. Uttjänta bomullsplagg kan för första gången förvandlas till ny högkvalitativ råvara åt modeindustrin. Balar av cellulosabaserad råvara ska skeppas från Sundsvalls hamn till världens textilproducenter för att slutligen bli till återvunna kläder i hyllorna hos H&M och andra varumärken. Cirkeln kan slutas i modeindustrin med en svensk innovation döpt till Circulose.

En del av dem som blev av med jobbet i och med SCA:s stängning kommer inte att behöva vänta länge på ett nytt. Rekryteringen av de runt hundra anställda som behövs från start pågår. På Renewcells huvudkontor i ett grannkvarter till Stureplan i Stockholm är tidsschemat tajt för vd Patrik Lundström och hans team.

Två tredjedelar av den planerade produktionen i Ortviken är redan såld och när efterfrågan stiger kommer det att behövas ytterligare kapacitet.

Det svenska företaget har uppmärksammats internationellt. I höstas rankades Circulose på Times topplista över de hundra bästa uppfinningarna i världen. I mars 2021 var det dags för nästa prestigefyllda utmärkelse när tidskriften Fast Company utsåg Renewcell till ett av världens 100 mest innovativa företag. Sedan bolaget noterades på marknadsplatsen Nasdaq First North i december 2020 mer än fördubblades aktiekursen på en månad.

Patrik Lundström har knappast haft några problem med att övertyga omvärlden om nyttan med företagets produkt.

I dag återvinns endast omkring en procent av de kläder som tillverkas i världen till nya plagg. En förklaring är att bomull, det vanligaste materialet i våra kläder, hittills inte gått att återvinna med tillräckligt bra resultat. Den bomull som används av klädindustrin kommer från bomullsplantager och odlingen tär hårt på miljön. Bomullsplantorna besprutas intensivt för att hålla angrepp borta. Odlingarna hotar vattenresurserna i exempelvis Indien, som är världens största producent av bomull. Det går åt 2 600 liter vatten för att producera en t-shirt i bomull, enligt Naturskyddsföreningen. Bomullsodlingarna ledde till att Aralsjön, världens fjärde största sjö, näst intill utplånades.

Polyester är världens näst viktigaste klädmaterial. Även här finns miljöproblem eftersom utgångsmaterialet är olja, en icke förnybar råvara som driver på utsläppen av koldioxid. Dessutom avger polyester och närbesläktade material som fleece och akryl mikroplaster när de tvättas och föroreningarna hamnar till slut i haven, enligt Naturskyddsföreningen.

Viskos är ett klädmaterial som kan användas för en hållbar omställning av modeindustrin. Precis som bomull består det av naturmaterialet cellulosa och råvaran kan hämtas från skogen, till exempel svenska granar. Men även produktionen av viskos har ifrågasatts, bland annat för kemikaliebruk och användning av hotade trädslag.

Viskos kan också framställas från återvunnen råvara. Men tidigare har inte kvaliteten varit tillräckligt bra för klädproduktion. När ett par uttjänta jeans ska återvinnas har det hittills fått göras med mekaniska metoder. De långa bomullsfibrerna rivs sönder maskinellt, vilket gör att de inte är tillräckligt slitstarka för att kunna användas i klädproduktion på nytt.

Patrik Lundström värvades till bolagets styrelse 2018 och året därefter tog han över som vd.

– Vår närmaste vision är att expandera så fort det går. I dag tillverkas 110 miljoner ton textilier årligen och det ökar till 160 miljoner ton under årtiondet. Medelklassen i världen växer från 3,7 till 5,4 miljarder under tiden, och en av de första saker man gör när man kommer in i medelklassen är att klä sig, säger han.

Planerna är att fyrfaldiga produktionskapaciteten till 2026 och i slutet på decenniet ska Renewcell kunna producera sex gånger mer än startåret 2022.

– Även om vi expanderar som planerat kommer det bara att motsvara 0,23 procent av världsmarknaden 2030, säger han.

Bra idéer riskerar att bli stulna, men Patrik Lundström ser inte det som den största faran.

Den nya fabriken i Sundsvall är en investering på 1,5 miljarder och den var ett skäl till börsintroduktionen 2020. Där fick bolaget in hälften av kapitalet. Resten är banklån. I SCA:s gamla lokaler i Sundsvall finns utrymme att fortsätta expandera.

– Så fort vi ser kapacitetstaket måste vi sätta igång nästa anläggning, säger Patrik Lundström.

Renewcells marknadschef Harald Cavalli-Björkman konstaterar att stödet från Almi i form av rådgivning och finansiering har varit
betydelsefullt för Renewcells etablering på marknaden.

Boris Gyllhamn, som är ansvarig Investment Manager på Almi Invests GreenTech-fond, såg potentialen hos Renewcell.

– Modeindustrin hade inga cirkulära flöden. Vi såg att Renewcell var en möjliggörare. Ekonomiskt är satsningen också lyckad. Det har varit Almi Invests bästa investering så här långt, säger han.

Även Thorbjörn Bäckström, rådgivare hos Almi Företagspartner i Värmland som medverkade vid etableringen i Kristinehamn 2015 med tillväxtlån och rådgivning, berättar att man tidigt såg styrkan hos Renewcell.

– Vi hade jobbat med Renewcells grundare tidigare. Det fanns muskler bakom och det var mycket som talade för projektet med tanke på hållbarhet, säger han.

Söker du också riskkapital och vill förändra världen med ditt bolag? Läs mer och pitcha din startup för Almi Invest!