Webbplatsen kommer inte fungerar helt korrekt om er webbläsares JavaScript funktion är inaktiverad.
Inspiration

“Vi måste skriva in oss i historien”

Mia Skott är historikern, föreläsaren och frilansaren som fastnade vid ett vykort som blev startskottet på tio år av forskning om kvinnliga, historiska entreprenörer.

Mia Skott som bor i Uppsala var på jakt efter ett födelsedagskort och kikade efter ett på en snurra i det gamla universitetsbiblioteket Carolina Rediviva.


– Jag fastnade för ett som hade målats av en kvinna, läste att hon föddes omkring 1683 i Uppsala och hade försörjt sig själv som gravör och målarinna. Sådana kvinnor fanns väl inte, tänkte jag, för aldrig hade jag då stött på dem i historieskrivningen. Och jag var ju faktiskt doktorand i historia.

Uppsala Universitets innovations prisutdelning för Attraktiva innovationsprojekt som Mia Skott fick för sin forskning och förmedling om historiska yrkeskvinnor och entreprenörer, Humanistiska teatern, 2019 Foto: Mikael Wallerstedt.

Mia fann att inte mycket hade skrivits om kvinnan, Anna Maria Thelott, och började själv forska om henne.


– Jag blev helt fascinerad av den här kvinnan och är idag tacksam för att jag följde min nyfikenhet, för Anna Maria Thelott förändrade mitt liv.

 

Mias forskning om yrkeskvinnors agens – förmåga att forma sina liv och verksamheter – historiskt, var påbörjad och har alltså fortsatt de senaste tio åren. Främst om elva tapetmakerskor i Stockholm på 1700-talet.

Det var vanligt att hustrur skötte bokföringen och dealade med kunder, och döttrar fick hjälpa till med allt möjligt. Dessutom hade många av de framgångsrika tapetmakerskorna, och tapetmakarna, kvinnor som anställda.
Mia Skott

Vilka möjligheter hade de att forma sina liv och yrken?

–Variationerna mellan tapetmakerskorna var stor. Vissa blev framgångsrika, andra inte. Det som utmärkte de kvinnor som verkligen kunde konkurrera med männen och under perioder dominera tillverkningen av papperstapeter i Stockholm, var främst att de var yrkesskickliga. De behärskade verkligen tillverkningen. Sedan verkar de haft ordning och reda på sina transaktioner och resurser.

 

En tredje viktig parameter som Mia lyfter är kvinnornas kreativitet.

 

– Det kallades ju inte så då, men det kanske mest spännande är deras kreativa sidor. De var anpassningsbara, kunde lätt identifiera vad marknaden behövde, bland annat genom att vara något av pionjärer med papperstapeter. De var flexibla och snabba. Och de tog vara på chanserna som dök upp.

 

Egenskaper som krävdes av entreprenörer då – och nu. En viktigt faktor bakom yrkeskvinnornas agens på 1700-talet var den informella utbildningen inom hushållets väggar. De blev mångsysslare från väldigt tidig ålder.

– Alla hjälpte till i hushållet och med försörjningen, även i faderns hantverk eller handelsrörelsen om sådan drevs. Det var vanligt att hustrur skötte bokföringen och dealade med kunder, och döttrar fick hjälpa till med allt möjligt. Dessutom hade många av de framgångsrika tapetmakerskorna, och tapetmakarna, kvinnor som anställda, berättar Mia.

 

När hon idag ger föredrag för kvinnliga chefer och nätverk har det visat sig att många känner igen sig i hur kvinnorna på 1700-talet hade det i sina yrkesliv.

 

– Och jag känner själv igen mig på många sätt. Deras utsatthet, som till exempel att vara ensamstående förälder – du har bara dig själv – då och nu. Hur viktigt det är att hitta folk att samarbeta med. Att vara strategisk och kreativ. Ja, flera aspekter av livspusslet och yrkeslivet som frilansare är idag desamma.

Bland tapetmakerskorna har Mia ringat in fyra olika grupper: de utsatta som var för sjuka och gamla, änkorna som tog över sina mäns verksamheter, de framgångsrika som inte verkar ha haft så många problem alls och så de uthålliga som ofta fick slita men ändå lyckades vara framgångsrika.

 

– Det gick upp och ned för dem, men de kämpade sig alltid tillbaka. Jag känner igen mig i den gruppen. Jag stöter på utmaningar men ger aldrig upp. Men om jag är framgångsrik får stå osagt, säger Mia och skrattar.

 

Få historiker har tidigare uppmärksammat dessa kvinnor på 1700-talet som Mia Skott nu gör, trots att en del av arkivmaterialet har legat helt öppet.

 

– Tidigare historieskrivare verkar ha blundat för kvinnorna eller inte förstått vad de läst. Och när jag började forska utifrån det första vykortet där på Carolina Rediviva kände jag att jag på något sätt hade blivit lurad av den tidigare historieskrivningen om vad kvinnor kunde göra och inte och hur det kommer sig. Det här blev mitt kall, säger hon.

Företag med jämställda styrelser har högre lönsamhet

En genomgång av 40 000 bolag visar tydligt att företag med jämställda styrelser har en signifikant högre lönsamhet och omsättning än övriga företag.

 

Det framgår av en undersökning som Malin Malmström, professor i entreprenörskap och innovation vid Luleås tekniska universitet, gjort på uppdrag av Almi Företagspartner.

 

Samtidigt visar Almis årliga styrelsekartläggning att andelen kvinnor i styrelser står och stampar på en oförändrad nivå.

 

Du hittar både Styrelsekartläggning och rapporten om könsdiversifiering här