Företagare med utländsk bakgrund har drabbats extra hårt av pandemin
Närmare sex av tio företagare uppger att företaget påverkats negativt av pandemin. Men det finns stora skillnader mellan olika branscher. Det är branscher med en stor andel företagare med utländsk bakgrund som drabbats extra hårt. Det framgår av en undersökning som genomförts på uppdrag av Almi.
I januari presenterade Almi rapporten ”Pandemins påverkan på företag”. Rapporten är ett resultat av det nyligen inrättade forskningsrådet och syftet är att undersöka pandemins effekter på småföretag i Sverige. Nu presenterar forskarna en fördjupande del 2 av rapporten.
Många företag påverkas negativt av pandemin. Drygt 60 procent av alla företagare anser att pandemin har påverkat deras verksamhet negativt. Men det finns stora skillnader mellan olika branscher. 85 procent av företagen inom hotell/restaurang har påverkats negativt. Motsvarande andel bland tillverkande företag är 65 procent och bland detaljhandelsföretagen är andelen 40 procent.
Andelen företagare med utländsk bakgrund är överrepresenterade bland de som drabbas hårdast av pandemin.
Bland samtliga företag i undersökningen har 12 procent en företagsledare med utländsk bakgrund. Skillnaden mellan branscher är stor, inom hotell och restaurang var drygt 30 procent företagare med utländsk bakgrund, medan för övriga branscher var mellan 5-7 procent företagare med utländsk bakgrund.
Samtidigt konstaterar rapporten att hotell/restaurangföretag är de som är mest aktiva med att planera och utveckla nya affärsmöjligheter. Här ligger det nära till hands att använda begreppet ”necessity entrepreneurship”, det vill säga att omständigheterna tvingar företagen att mobilisera resurser för att utveckla nya produkter och tjänster och därigenom rädda företaget från ett utsatt läge.
Försämrad lönsamhet och likviditet
Fyra av tio företagare uppger att likviditeten försämrats och drygt hälften säger att lönsamheten försämrats. Rapporten visar också att det är unga företag och företag med låg omsättning och få anställda som drabbas hårdast. På liknande sätt uppger 6 av 10 småföretagare minskad försäljning och orderingång. Företagare med utländsk bakgrund uppger i högre grad än övriga företag minskad försäljning och orderingång.
- Företagare med utländsk bakgrund är koncentrerande i branscher som har haft stora negativa effekter av pandemin. Dessa branscher har fungerat som ingång till arbetsmarknaden för unga och nya svenskar, detta kan betyda ett problem på kort sikt och påverkar sysselsättningen negativt, säger Maroun Aoun ansvarig för partnerskap på Almi.
- Många, närmare 40 procent, av de mindre företagen har ambitionen att agera för framtidsinriktad affärsutveckling. Under den rådande pandemi och stora påfrestningar är detta verkligen imponerande, säger forskarna bakom rapporten i en kommentar.
Många småföretag påverkas negativt av pandemin
Närmare sex av tio företagare uppger att företaget påverkats negativt av pandemin. Endast två av tio har påverkats positivt. Samtidigt uppger tre av fyra småföretagare att de är positiva till hur regeringen hjälpt företagen att klara av pandemins effekter. Det framgår av en ny rapport som presenteras av Almi Företagspartner onsdagen den 13 januari.
Almis rapport är ett resultat av det nyligen inrättade forskningsrådet och syftet är att undersöka pandemins effekter på småföretag i Sverige. Den visar att en stor andel företag påverkats negativt av pandemin. Samtidigt finns det många företag som gynnats positivt eller uppger att de inte upplevt någon påverkan.
Rapporten visar också att regeringens stödprogram har haft träffsäkerhet. Det gäller inte minst stödprogram som är kostnadssänkande, dvs sänkta arbetsgivaravgifter, ersättning för sjuklönekostnader samt stöd för korttidspermittering, där 88 procent, 65 procent respektive 47 procent av företagen utnyttjat dessa. Av alla företag så uppger närmare 6 av 10 företagare att dessa stöd har haft avgörande eller stor betydelse. Inom branschen hotell och restaurang är motsvarande andel 8 av 10 företag.
Försämrad lönsamhet och likviditet
Fyra av tio företagare uppger att likviditeten försämrats och drygt hälften säger att lönsamheten försämrats. Rapporten visar också att det är unga företag och företag med låg omsättning och få anställda som drabbas hårdast. På liknande sätt uppger 6 av 10 småföretagare minskad försäljning och orderingång. Drygt 40 procent uppger att leveranserna till och från företagen har påverkats negativt. Företag inom detaljhandeln uppger i högre grad att leveranser försämrats än andra branscher.
Lönerna och sysselsättningen minskar under pandemin
Totalt till och med oktober 2020 uppger småföretagarna en minskad sysselsättning med 6 procent. Fyra av tio företagare har avstått eller minskat löneuttaget och andra ersättningar under pandemin. Det gäller i högre grad inom hotell och restaurang där sju av tio företagare uppger motsvarande. Närmare 40 procent svarar att företagen upptäckt och vill utveckla nya affärsmöjligheter. Inom hotell och restaurang är andelen högre där 55 procent uppger motsvarande.
Rapporten visar inga eller små skillnader mellan kvinnor och män
I många avseenden finns inga skillnader mellan företag som drivs av män respektive kvinnor. De skillnader som finns förklaras av att fler kvinnor än män driver företag inom tjänstesektorn samt på motsvarande sätt att fler män än kvinnor driver företag inom tillverkningsindustrin. Totalt visar rapporten större likheter mellan kvinnor och män än skillnader, t.ex. bedömningen av hur likviditeten, lönsamheten och försäljning påverkats samt effekten av statliga åtgärder och i vilken omfattning företagarna upptäckt och önskar utveckla nya affärsmöjligheter.
- Den viktigaste åtgärden för företag är att se över sina kostnader och sänka dessa. I andra hand drar man ned på personal. I tredje hand kan det vara aktuellt med extern finansiering. Rapporten visar också tydligt att av regeringens åtgärder för att stödja företagen är det de kostnadssänkande som i första hand har använts, säger Britta Burreau vd Almi Företagspartner.
Under pandemin är det många företag som har vänt sig till Almi både för rådgivning och finansiering. För många företag är det till stor hjälp att Almi kan erbjuda båda dessa, ofta i kombination, fortsätter Britta Burreau.
Om rapporten
Rapporterna har författats av Håkan Boter och Anders Lundström, både medlemmar av Almis forskningsråd. Undersökningen är baserad på telefonintervjuer med 1200 företagsledare utförda av SKOP AB under perioden 1-31 oktober 2020. I studie ingår aktiva företag med 5-49 anställda. Urvalet är fördelat på 300 företag i fyra olika branschsegment, totalt 1200 företag.
- Tillverkande branscher, Hög och medelhög teknologi
- Tillverkande branscher, Medellåg och låg teknologi
- Servicebranscher, Detaljhandel
- Servicebranscher, Hotell, restaurang
Om Almis forskningsråd
2019 bildade Almi Företagspartner ett forskningsråd där samtliga externa medlemmar har forskarbakgrund och i olika roller haft en nära anknytning till bland annat entreprenörskap, företagsutveckling och kompetensutveckling. Syftet med forskningsrådet är att stärka Almis förmåga att utveckla sin verksamhet, få en nära koppling till aktuell forskning samt att också driva gemensamma utvecklingsprojekt.