Välmående arbetsplatser – trend inom hållbart företagande
Miljöcertifierade kontor har vi hört om, men hur är det med det välmående kontoret? WELL-certifiering, pauspoäng och livsvård är exempel på strategier när svenska företag satsar på den nya heta hållbarhetsfrågan: anställdas mående.
Tiderna då hållbart företagande enbart var synonymt med miljöanpassade materialval och en medveten produktion är förbi. Idag ser vi istället hur hållbarhetsbegreppet breddas till att även innefatta andra, mer svårmätta, faktorer. Som social hållbarhet för att säkra alla nivåer av en välmående arbetsplats.
Ett av de främsta exemplen på detta är WELL Building Standard, det internationella system som baseras på sju olika faktorer och som ska säkerställa en välmående arbetsplats och därmed också en mer hållbar arbetsplats. Certifieringen ser till mer än bara konstruktion och verksamhet och fokuserar på hur arbetsmiljön påverkar mänskligt beteende och mående, bland annat genom luft och ljus. Och i somras blev just WELL-certifierade kontor den stora snackisen när Sverige fick sin första kontorsbyggnad certifierad för medarbetarnas välmående – Castellums regionkontor i Stockholm.
Ett företag som redan har hunnit sjösätta flera unika strategier för en välmående arbetsplats är kommunikations- och webbyrån Panang i Falun. Här har hälsa prioriterats länge och man arbetar bland annat i treårscykler med olika teman utifrån orden ”kropp, knopp och hopp”. Kropp symboliserar friskvård, knopp står för kompetensutveckling och hopp för volontärarbete. Idag är också ”livsvård” ett av byråns ledord.
– När det var dags för ett nytt friskvårdstema 2017 kände vi att personalen ändå rörde på sig i hygglig utsträckning, men att det fanns de som mådde dåligt mentalt av framför allt stress. Så vi tog bort kravet att bli svettig på friskvårdstimmen och införde ett på att göra något som får en att må bra, säger Jonas Grenfeldt, tidigare VD och idag digital strateg på Panang.
Livsvårdstimmen får den anställde själv styra över, men den ska ägnas till något som får hen att må bättre och som sätter guldkant på tillvaron. Kanske ett besök på ett museum eller en fika med en kompis skulle få vardagen att kännas lite mer harmonisk? Då är det vad man kan använda tiden till.
Men än så länge är det mer vanligt att företag satsar på fysisk aktivitet för de anställda än att man väljer att lägga krutet på psykiskt välmående och återhämtning, något som Jonas Grenfeldt tror beror på att denna form av välmående är svårare att omsätta i rapporter:
– Det är svårt att mäta och rent generellt släpar ju nästan alla arbetsplatser efter när det kommer till att tackla psykisk ohälsa och stress som ökar lavinartat i samhället. Fysisk aktivitet är en viktig faktor bakom psykiskt välmående så många kanske känner att det räcker. Problemet är att man inte fångar upp de som inte är så intresserade av att röra på sig. Mer friskvårdsaktiviteter är inte lösningen för dem.
Panang har tidigare uppmärksammats för sitt system med pauspoäng som togs fram efter ett medarbetarförslag. Tanken bakom är att personalen, genom att göra saker som främjar måendet, kan samla poäng som sedan löses in mot betald ledighet. Genom att gamifiera vardagen på detta sätt lyckas man på ett lättsamt sätt uppmuntra personalen till att till exempel ta sina tio minuters rast per timme, stå upp och arbeta och att nyttja sin friskvårdstimme.
Och det stora målet är, precis som med livsvården, att skapa en välmående arbetsplats med frisk och inspirerad personal.
– En välmående arbetsplats är en arbetsplats man vill gå till. Vi brukar säga att om man har haft söndagsångest två gånger på ett kvartal så är det något som är fel och som behöver tas upp. Det handlar självklart också om en säker och ergonomisk arbetsmiljö, men viktigast är nog ändå bra kollegor och ledarskap och att man har arbetsuppgifter man trivs med, säger Jonas Grenfeldt.