Webbplatsen kommer inte fungerar helt korrekt om er webbläsares JavaScript funktion är inaktiverad.
18 januari 2021

Pandemins påverkan på företag

Sammanfattning av seminariet från den 13 januari 2021 som baseras på rapporten ”Småföretagens erfarenheter från covid-19”.

Deltagare vid seminariet var:

  • Ibrahim Baylan, näringsminister
  • Britta Burreau, vd Almi Företagspartner
  • Håkan Boter, professor emeritus företagsekonomi, Umeå universitet
  • Anders Lundström, professor emeritus entreprenörskap, Mittuniversitet
  • Malin Malmström,  professor i entreprenörskap och innovation, Luleå tekniska universitet
  • Elisabeth Sundin, professor emerita företagsekonomi, Linköpings universitet

Seminariet leddes av moderator Helena Blomquist. I det följande sammanfattas höjdpunkterna från seminariet.

 

Seminariet inleddes med att Helena hälsade Britta Burreau välkommen upp på scen.

 

Helena: Almi har gett forskare i uppdrag att göra den här studien när det gäller pandemins effekter, varför?

Britta: 2019 så inrättades Forskningsrådet. Det är för att få en koppling mellan akademin och företagandet. När pandemin slog till så vände vi oss till rådet vilket ledde fram till rapporten som vi nu har framför oss. Här har vi fått hjälp av akademin att dra slutsatser om hur våra kunder har upplevt och klarat den här perioden.

Helena: Och det här är för att veta hur man ska agera framåt?

Britta: Ja, med akademins kunskap, struktur, modeller och analys på vår data så får vi kunskap så vi kan rikta våra insatser där de gör mest nytta.

Helena: Finns det för lite underlag tycker du om företagarnas situation i pandemin?

Britta: Det finns bara gamla underlag. Nu har vi nya tider med nya frågor och då duger det inte med gamla sanningar som svar på nya situationer. Det gäller att skaffa ny kunskap om det som gäller i den här situation som vi är i nu.

 

Helena hälsar näringsminister Ibrahim Baylan välkommen upp på scen

 

Helena: Som ytterst ansvarig i regeringen för näringslivsfrågor, vad tänker du när du ser rapporten?

Ibrahim: Det jag noterar är skillnaden mellan branscher och skillnader mellan olika landsdelar, nu har vi det svart på vitt.

Helena: Och vad får det dig att tänka kring hur regeringen ska agera?

Ibrahim: De branscher som har med människor att göra- restaurang, kultur, hotel, reser, som har haft och har även fortsättningsvis har en väldigt tuff situation. Medan det initialt under våren var det tillverkningsindustrin som hade ett ganska tufft läge av flera skäl. Man fick inte fram insatsvaror men också för att efterfrågan dök. Osäkerheten var ju väldigt väldigt stor. För stora företag har det sedemera släppt och nu har skillnaderna mellan branscherna förstärkts. Det har gjort att vårt jobb i Näringsdepartementet haft mycket mer fokus på de här branscherna (som har med människor att göra).

Helena: Och samtidigt är det ju kanske de som råkar ännu mer illa ut i och med den nya Pandemilagen, där regeringen för att minska trängseln skapat möjlighet att stänga ned verksamheter. Så vad är ditt besked till dem?

Ibrahim: Vårt besked är att vi förstår att det är väldigt tufft. Och jag tror att de allra flesta människor förstår varför vi måste göra det här. Gör vi inget så blir situationen ännu värre. Människoliv som går till spillo och lidanden. Vi har ju nyligen också lagt fram nya förslag där vi utökar programmen med korttidsstödet, omställningsstödet, osv, för att just mildra effekterna på jobb och företagande.

Helena: Många tycker ändå att när åtgärderna kommer så går det för långsamt. Skulle målet kunna vara att så fort en verksamhet dras åt så säger regeringen också att, det här blir stödet ni får.

Ibrahim: Jag tror att vi var från ett hyfsat normalläge på en fredag så var det totalt utför på tisdagen efter. Från det har vi jobbat intensivt både för att kunna sjösätta program och få ut dessa program. Att hela tiden göra nya bedömningar tillsammans med näringslivet och komma fram med besked. Då är det viktigt att beskeden också håller. Det är ju inte bara hur vi juridiskt ska få det på plats med den konstitution vi har, vi måste också veta att det går igenom en EU-prövning. Det här är ju frågan om statsstöd som ofta måste godkännas. Säg att vi lägger fram förslag som sedemera inte håller, för att vi vill gärna ha det så snabbt som möjligt och så visar det sig att vi måste backa ur, det skulle utlösa kaos i ett redan väldigt tufft läge. Och jag glädjer mig väldigt mycket när jag ser att de allra flesta företagare, i en tuff situation, ändå är nöjda med hur de programmen har verkat ut.

Helena: Nya åtgärder då, har du några kort du kan plocka fram ur din kavajärm?

Ibrahim: Ja, vi har ju precis i början av den här veckan, just med anledning av de nya restriktionerna, förstärkt korttidsstödet, ett program som används väldigt mycket, jag tror att till dagens datum så är det nästan 600 000 personer som omfattas av det, och omställningsstödet för att mildra effekterna av den här pandemin.

 

Helena öppnar därefter upp för paneldiskussion med forskarna Malin Malmström och Elisabeth Sundin samt Ibrahim Baylan och Britta Burreau

 

Helena: Vad är särskilt intressant att notera i rapporten?

Elisabeth: För en del är det en katastrof, men för andra innebär det ju möjligheter. Sen så förekommer det rörelser i småföretagssektorn, t.ex. med den här nya plattformsekonomin som omstrukturerar stora delar av småföretagssektorn. Jag tror det kommer att ha dramatiska effekter. Jag är också glad att Almi har ställt sig bakom den här utredningen för den är ju jätteintressant

Helena: Vad är intressantast i undersökningen?

Elisabeth: Det är intressant att företagarna är så nöjda tycker jag, det måste glädja ministern.

Helena: Ja, 75 procent är nöjda med stödinsatsen. Hur nöjd är näringsministern med den siffran?

Ibrahim: Hade pandemin varit över hade jag jag varit jublande glad, men det är ju inte så. Vi är mitt i det och för de branscher som vi pratar om och som har det tufft och som pekas ut i den här rapporten är läget fortfarande kritiskt. Vi har alla en förhoppning om att vaccinet så småningom ska få en effekt, men vi är inte riktigt där ännu. Så för egen del tänker jag att det jobb vi har gjort och det jobb vi kommer att göra tillsammans med näringslivet, att det är så många som uppskattar. Men vi är i ett läge där vi måste fortsätta springa.

Helena: Vi ska ju också säga att många är ju inte nöjda och kanske finns i gruppen företag som har mindre än 5 anställda och som alltså inte är med i undersökningen. Malin vad tänker du kring detta?

Malin: Ja, de som inte är med är ju också de som det har låtit mycket om i media. Kanske enskilda företagare som inte har upplev stödåtgärder på samma sätt som den här kategorin av företag.

Helena: Vad är din viktigast reflektion, Britta?

Britta: På det här temat tycker jag att man kan se att de företagare som drabbats absolut hårdast är ju service inom hotell och restaurang, men där har också förändringstakten varit högst. Här kan vi verkligen se kris och utveckling. De som har haft det absolut värst har också haft högst förändringstakt, förändrat sina affärsmodeller och sätt att göra business. På så sätt finns också en gryning i det här. Det ligger någonting i kris och utveckling och gör vi det här rätt med våra stödåtgärder så kommer Sverige att komma ur det här med ett starkare näringsliv än när vi gick in i det. Det här driver ju förändringar, i och för sig på ett mycket smärtsamt sätt, men i en otroligt mycket högre takt än vad det annars hade gjort.

Helena: Malin, den här slutsatsen man drar kring kvinnor och mäns företagande? Reflektioner kring det?

Malin: Som jag upplevdet det så var ett viktigt budskap i rapporten är att män och kvinnors reagerande och agerande har varit på ett väldigt liknande sätt. Rapporten visar ju att män och kvinnor upplever inga skillnader i påverkan på likviditet eller möjlighet att rekrytera personal eller lönsamhet och att man heller inte ser skillnader vad gäller positva eller negativa effekter av pandemin. Generellt så säger forskning också att egentligen är det inga skillnader i hur män och kvinnor driver företag, utan det är snarare så att det finns streotypa föreställningar som kan påverka hur kvinnor och män uppfattas i sitt företagande. Att man ser det som att kvinnor kanske har en annan tillväxtförmåga eller riskvillighet eller tillgång till resurser eller annan förmåga att uppnå lönsamhet. Jag tycker det är ett viktigt budskap med rapporten att man visar här att kvinnor och märn driver företag på ett liknande sätt.

Elisabeth: Jag räknar med att man gör en fortsättning på det här, och med stöd av Malins forskning så skulle jag vilja att man noterade vem som ställer frågan i undersökningen. Malin har ju visat att det spelar roll vem som frågar. Så jag skulle vilja att man noterade om det var en man eller kvinna som ställde frågan.

Helena: När det gäller de regionala skillnaderna, Britta vad tänker du om dem?

Britta: Hotel och restaurang drabbas hårdare vilka är vanligare i storstadsregionerna och att företagen i glesbygd klarar sig bättre. Pandemin slår hårdare mot småföretagare och näringslivet i storstadsregion än i övriga Sverige. Och det är lite tvärtemot det vanliga stad/land retoriken som vi vanligtvis tittar på och att man kanske skulle ge lite mer sändningstid åt alla dessa inom servicenäring i storstad som har det betydligt tuffare än vad man kanske har förstått. När man intervjuar en enskild företagare så vet man ju aldrig hur representativt det här är för alla småföretagare. Jag tror det är ganska okänt i Sverige hur stor del av sysselsättningen som den här gruppen står för.

Helena: vad tänker du i den frågan?

Ibrahim: Vi har haft en väldigt stark tillväxt i vår besöksnäring, hotell och restaurang. Det har skett framför allt för att vi har haft fler och fler besökare utifrån. När resandet är nere på nära noll så innebär det också att de här delarna drabbas extra hårt och dom finns ju över hela landet men huvudsakligen i våra större orter. Vi har varit väl medvetna om detta och försökt jobba med det här ganska kontinuerligt. Det som ändå glädjer mig är att initialt när vi gick in i det här, då var det på bredden och då var det de små verkstadsföretagen, underleverantörerna till de stora företagen som var väldig illa däran. Utan korttidsstödet, likviditetsstödet, omställningsstödet så är jag tämligen säker på att de här sysselsättningssiffrorna hade varit betydligt värre. Konjunkturinstitutet har ju gått igenom det här och visat på att utan t.ex. korttidsstödet hade vi haft betydligt fler arbetslösa, jobb som kanse hade varit permanent borta. När man väl har tagit bort dem är det ju inte säker att man kan återstarta igen, det var ju en lärdom vi fick av finanskrisen.

Helena: Britta, vad säger du?

Britta: Jag har en bakgrund inom pension och försäkring och då tittade vi på förhållandet om äldre som går i pension ger mer utrymme för unga. Då såg vi att det var precis tvärt om, de som är över 60 och fortsätter att jobba köper mer service och det är i servicesektorn som de unga kommer in. När nu servicesektorn drabbas så här hårt gör det också att arbetsmarknaden eller första jobbet försvinner för många unga. Förutom att vi pratar om konsekvenser av hemstudier, att vi drar in ungdomarnas fritidsaktiviteter och möjligheter att röra på sig så fösvinner ju också den sektor där det är lättast att få jobbför dem.

Ibrahim: Vi hade en mycket framåtlutad strategi för besöksnäringen klar som vi skulle ta beslut om i mars. Den var framtagen tillsammans med branschen, för att bygga på den starka utvecklingen vi hade. Nu fick vi ju stoppa arbetet men min ambition är att så fort som möjligt återigen sätta fart. Inte minst för att det är en sysselsättningsmotor för unga och även för många nyanlända.

Helena: Det har visat sig i den här undersökningen att många satsar offensivt. Man tänker nytt och man tänker kreativt. Malin och Elisabeth, vad tänker ni? Vad krävs för att det ska bli mer kraft i den där positivism som ändå finns?

Malin: Jag tror att det redan finns ett stort driv hos företagarna och att det finns en stor vilja att ta sig igenom det här. Vad vi vet från tidigare forskning är att företagare vill klara sig på egen hand. Man vill klara sig med egna genererade vinstmedel och i andra hand ta externa lån och i tredje hand ta in ägarkapital. Den här rapporten reflekterar ju också att de krisåtgärder som inte leder till ökad skuldsättning är de som företagen föredrar att använda sig av.

Elisabeth: Som vi har varit inne på tidigare så sker det mycket som finns utanför den här gruppen som är med i undersökningen och där kommer åldersfaktorn in. Med koppling till frivilligsektorn som har levt mycket på pensionärer, t.ex. Röda Korset. Nu har de skickats hem och det har blivit en öppning för många unga. Jag tror det har blivit ett skifte här och jag tror det kan vara något dramatiskt som har satts igång av den här pandemin som det kan bli något positivt av.

Helena: Britta, vad gör Almi för att det ska bli något positivt av det?

Britta: Vad vi gör framåt är att fortsätta arbeta för högtryck. Företagen tittar först på att sänka kostnader, sedan på att minska personal, sedan på finansiering både lån och investeringar. Jag tror att det är den tågordning som man normalt har om man är företagare för att rädda sin affär. Och också i dialog att transformera; ska jag ändra, utveckla min affär för att överleva eller ta en möjlighet som tidigare inte fanns. I det fortsätter vi att verka och vi har högtryck, vi hade t.ex. alltime high för investeringar i december. Jag tror att eftersom vi ligger som tredje steg i det här arbetet för företagaren så kommer vi fortsatt att ha oerhört mycket att göra och göra stor nytta. Men för att fortsätta göra rätt nytta så kommer Forskningsrådet med ytterligare arbete. Vi vill att forskarna fortsatt tittar på vår kundbas, och de här företagen är ju väldigt positiva till att bidra i den här frågan. Det hjälper oss att rikta vårt arbete och våra insatser för att utveckla vårt näringsliv så att det kommer starkare ut.

 

Avslutningsvis tackade Helena deltagarna för deras medverkan i seminariet.