Kreditchef Fredrik Landström trendspanar: En ny tillvaro för företag och hushåll

Vid en tillbakablick på de gångna åren så kan man ju inte låta bli att reflektera över vad framtiden kommer att bära med sig... Pandemin fick fäste och vi som kunde jobbade hemifrån. Vissa av oss skaffade en pandemihund, i mitt fall blev det en sådan där ras som äter skor. Sedan avblåstes pandemihotet, för att kort därefter blossa upp igen och vi hann knappt börja blicka framåt innan det blev krig i Europa.

Ökade priser och räntor har, på en relativt kort tid, skapat en ny tillvaro för både företag och hushåll. I ett försök till att undvika att bli alltför detaljerad så sammanfattar vi det med att samtliga sektorer uppvisar rätt svaga stämningslägen – möjligen bortsett från tillverkningsindustrin som visserligen trendat nedåt, men då från höga till mer normala nivåer.

Utmärkande är hushållen, där synen på utvecklingen av den egna ekonomin är dyster och drygt hälften av hushållen tror på minskade kapitalvaruinköp. Det indikerar att man kommer att hålla hårdare i plånböckerna. Detta beror till viss del på att svenska hushåll är räntekänsliga, till följd av höga belåningsgrader och korta räntebindningstider.

Ett rimligt antagande är att detta i ett första skede kommer att påverka näringar som är starkt förknippade med konsumenternas köpkraft. Handelns konfidensindikator har fallit kraftigt under 2022 och det är väl också en trend som jag kan tycka mig ana här också – även om det ännu inte är lavinartat på något sätt.

Intressant är dock att andra näringar som är starkt kopplade till hushållen inte lika tydligt visar en nedgång i vare sig Norr- eller Västerbotten, åtminstone inte i våra böcker. Det är klart, vi är ju fortfarande i ett ganska tidigt skede och får tänka att företagen haft ett hyfsat 2022 – förlängd pandemi till trots. Till detta finns säkert lika många osäkerhetsfaktorer som det finns lokala och regionala skillnader. Man kan tänka sig att hushållen rimligtvis inte är lika ränte- och energipriskänsliga här som i storstadsområdena.

Men min förhoppning är ändå att näringslivet i de norra delarna av Sverige kommer att ha en större motståndskraft genom draghjälp från den Gröna industrialiseringen. För visst är det en hissnande känsla att vi bor i ett område som är högintressant för både etableringar och investerare. När vi pratar med företagare så är det fortfarande brist på arbetskraft som är den stora utmaningen.
   

Efter att ha läst en ström av dystopiska rapporter och prognoser så kan man sammanfattningsvis göra bedömningen att svensk ekonomi förutspås bromsa in under första halvåret 2023 med en efterföljande lågkonjunktur som sträcker sig till 2025. Man tror att Riksbanken fortsätter höja räntor under 2023 för att sedan lätta upp den åtstramade finanspolitiken under 2024 vilket kommer att ge utrymme för viss ekonomisk återhämtning.

…och visst, vi är så klart inte undantagna inflation, räntehöjningar och återbetalning av eventuella skatteanstånd vilket med stor sannolikhet också kommer att påverka både hushåll och näringsliv under kommande år – men frågan är i vilken omfattning?

Jag har alltid känt en stolthet över att komma från norra Sverige och jag hade inte velat bo någon annanstans, i synnerhet inte nu när det händer så mycket här. Nu skall jag gå ner på stan och gynna den lokala handeln, behöver nämligen nya skor (#pandemihund).

Fredrik Landström, Kreditchef Almi Nord