Scanfjord - först och störst i svenska musselbranschen

Omställningen från kött till mer klimatvänlig kost kan göra maten från havet till vinnare.  Scanfjord på Orust, som är pionjär bland svenska musselodlare, räknar med att växa.

Scanfjord står för mer än 90 procent av den svenska musselproduktionen. Företagets huvudmarknad är Sverige och Norge där ca hälften av volymen går till restaurang, hälften till butik. Tillväxtpotentialen bedöms vara stor, inte minst på den svenska marknaden.

- Svenskarna äter hälften så mycket musslor per person som norrmännen, samtidigt som ni är dubbelt så många, säger norska investeraren och delägaren Pål Proitz.

Scanfjord levererar färska odlade blåmusslor året om från produktionsanläggningen i Mollösund på Orust, bland annat tack vara ett levandelager för musslor som man är ensam om i Sverige.

Musslorna odlas på rep dit de frisimmande mussellarverna hittar, och där de fäster och växer om tiden och platsen är den rätta.

Scanfjord och grundaren Anders Granhed har fyrtio års erfarenhet av musselodling. Bolaget har lyckats leva och växa i en tuff bransch, där många producenter kommit och gått.

I tufft samspel med havet

-  Att vara en pålitlig partner till kunderna och kunna leverera färska blåmusslor året om, oavsett väder, kräver en genomtänkt strategi, säger Anders Granhed.

- Vi har lärt av våra misstag och föreställt oss allt som kan förväntas hända i havet så att vi har rätt metoder och verktyg för att hantera skiftande förhållanden. Vi har också utvecklat en enkel, pålitlig och billig teknik med lång livslängd.

Musselaffären har alltså burit i fyra decennier, med varierande lönsamhet, men nu förutspår Scanfjord ett genombrott. Konkurrensen från billiga danska bottenskrapade musslor är knivskarp, men det är en produkt av lägre kvalitet, och dessutom har återväxten försämrats.

Kan konkurrera i fiskdiskarna

- Jag tror att vi kommer öka omsättningen av konsumentförpackade produkter och att vi därutöver kan producera en hel del bulkvara för europamarknaden, säger Anders Granhed. Vi har ändå en produkt som är billigare än räkor, så förhoppningsvis kan vi konkurrera i fiskdiskarna.

Pål Proitz menar att musslor idag är en underprisad produkt som kommer att få en annan prisbild på sikt.

- En genomsnittlig konsument äter inte sjömat en gång i veckan ens, men en dag kommer det att gå upp för folk att musslor är extremt sund mat.

Sverige har en mycket kortare historia än Norge när det gäller att nyttja havet som skafferi, och har mycket kvar att lära, enligt Pål Proitz.

Krävs mer forskning för att förstå havet

Sverige har en mycket kortare historia än Norge när det gäller att nyttja havet som skafferi, och har mycket kvar att lära, enligt Pål Proitz.

Ett exempel är att både tillståndsprocesser och finansiering av investeringar inom fisk och skaldjur är svårare och tar mer tid. Ett annat exempel är att branschen behöver mer kunskap.

- Det krävs mer forskning! Det händer saker som vi inte förstår. I år kom det väldigt mycket gräs som musslorna fäste på och när gräset vissnade föll de av. I fjol fäste musslorna på våra rep under hela sommarperioden, när det normalt sker från april till mitten av maj. Varför? Vi har ingen att fråga.

I framtiden äter vi sannolikt mer musslor, men använder också hela musslan, inte bara köttet. Trasiga musslor kan tas tillvara och bli djurfoder och skalen är fulla av kalk.

Läs också om Orust-företaget Musselfeed som köper en del av Scanfjords sidoströmmar och gör något värdefullt av dem.