RTIM Systems minskar svinnet av lastbärare

RTIM Systems grundare: “Nu ser jag lastbärare överallt”

Hur ofta tänker du på lastbärare? Säkert inte så ofta. Det gjorde inte Emma Friberg och medgrundarna av RTIM Systems heller – tills förra sommaren. Sedan dess har det blivit företagets mission att minska det stora svinnet av just lastbärare.

Först: Vad är en lastbärare? Du kan säkert se en lastpall framför dig, men en lastbärare är alltså den där som man transporterar gods med. Ofta av stål. Och de är dyra rackare också – de kan kosta många tusen per styck.

Dessutom har de ett enormt svinn. Det upplevde det stora tillverkningsföretaget Hydro Extrusion som kontaktade Pontus Carme. 

Pontus hade då 20 års erfarenhet av mjukvarubolag och logistik och hade sålt av sitt förra bolag. Han var i vakuumet: Vad ska jag göra nu med mitt liv?

En gammal kontakt på Hydro hörde alltså passande av sig med följande problematik: “Tusentals av våra 50 000 lastbärare som väger 40 kg och kostar cirka 3 000 kronor styck bara försvinner. Det kostar oss så mycket pengar och vi lyckas inte få koll på det här. Kan du som är duktig på logistik och mjukvara sätta tänderna i detta?”

Pontus började skissa på en första lösning och prototyp. Han började förstå flödet för lastbärare och insåg också att det är många fler bolag än Hydro som har samma problematik. Pontus förstod även snart att det närmade sig ett nytt bolag av den här idén, ett bolag som han inte ville starta upp själv.

Hans bekant Johan Rockström (men inte professorn i miljövetenskap) tänkte på två andra bekanta, Sanna La Placa och Emma Friberg, med erfarenheter från startup-bolag, kommersialisering, strategi och affärsutveckling.

– Johan kände att vi alla skulle komplettera varandra väl – och vi klickade faktiskt direkt på ett otroligt sätt. Vi alla tyckte också att idén var helt fantastisk, berättar Emma.

Det här var under augusti 2022 och hon och Sanna började genast att förbereda inför en stor kapitalresning. De behövde bygga en produkt och om Pontus var arkitekten av produkten behövde de investera pengar i att utveckla och koda den. 

– Och det kostar alltid pengar. För många som jobbar inom startup är Almi Invest lite av “The Golden Nugget” – som man vill komma åt, säger Emma och skrattar.

De bokade in ett möte med Patrik Kinnbom på Jönköpingskontoret, som gillade idén direkt.

– Vi har fått en jättebra relation. Det kan vara svårt, tungt och kämpigt att få med sig investerare, men allt har känts väldigt okrångligt i det här fallet. Visst, det var en ganska rejäl due diligence, men det har känts väldigt konstruktivt och hjälpsamt. Vi är väldigt glada över Almi Invest och att Patrik nu sitter i vår styrelse.

RTIM Systems hade också en tidig medfinansiär i private equity-bolaget Falvir AB.

– Att vi fick medfinansiärer så snabbt var både tur och bra tajming. Vi visste att Almi alltid behöver en extern medfinansiär och att vi redan hade Falvir med oss var bra såklart. De trodde också direkt på idén och accepterade vår värdering tidigt. Då var det också lättare att få med sig Almi som partner. 

Vilka tips har du inför en värdering av bolag?

– Som startup har du inte så mycket att värdera, men en nyckel för att vi kunde sätta en relativt hög värdering var att vi redan hade en stor och viktig kund i Hydro. Inte nog med att vi hade en så bra industripartner – de ville signa ett treårsavtal direkt utan att produkten var på plats. 

Kapitalresningen var klar i början av juni 2023 och med kapital in i bolaget kunde produkten utvecklas vidare med hjälp av utvecklingsbolaget Zero8. Två nyckelpersoner som Pontus länge velat ha med på resan, Victor Larsson och Mimmi Hermansson, anställdes också.

Nu har de en produkt som fungerar och går live, men som ständigt utvecklas. Och de har fått ett första resultat – som nästan gör att Emma och medgrundarna hoppar av glädje.

Team RTIM Systems på Elmia-mässan: Emma Friberg, Victor Larsson, säljchef, Mimmi Hermansson, operativ chef, Pontus Carme, VD, och Sanna La Placa.

– Jamen, faktiskt! Målsättningen med Hydro var att halvera deras svinn från 11 procent till 5 procent. De har 800 transaktioner i veckan med sina lastbärare runt om till locations både i Sverige och utanför landet. Hydro har varit igång med RTIM fem månader och under samma period förra året förlorade de 4 000 lastbärare. I år har de fått plus 5 000! Alltså inget svinn alls utan istället hittat 5 000 lastbärare till. Folk har helt enkelt börjat inse att de här lastbärarna är av värde. Så resultatet är plus istället för ett mindre minus – helt otroligt, säger Emma. 

När kunderna använder RTIM:s lösning får de en molnbaserad mjukvara, som jobbar med automatisk datafångst. Det behövs alltså ingen hårdvara eller GPS-tracker. 

– Vi kopplar istället ihop oss med de digitala system som redan finns hos företaget – såsom order- eller logistiksystem. Vårt system integreras med API:er och hämtar den information som behövs. 

Emma beskriver hur det såg ut innan deras lösning: Då skickades lastbärare till punkt A och en faktura till punkt B. Ofta fanns information med på fakturan om eventuell pant på lastbärarna som ändå kom bort någonstans vid punkt A. Det mesta sköttes manuellt, med papper, penna och telefon.

Med RTIM kan relevant information hämtas från följesedeln var lastbärarna har gått ut och kommunicera direkt med en platschef eller någon annan ansvarig på punkt A. De kan få bekräftat i ett sms att lastbärarna finns där och få bekräftelse om retur.

– Som platschef behöver du inte logga in någonstans utan bara klicka “ja” i ett sms. Utifrån det kan kunden planera transporter för upphämtning.

Just upphämtning utvecklar RTIM just nu samtidigt som de arbetar vidare med produkten.

– Eftersom det här systemet är agnostiskt kan det kopplas på vilken tillgång som helst. Det finns stora tillgångar som cirkulerar på många sätt. Men just nu är vi strama i vårt fokus och vi kan inte springa på alla bollar utan ser till att jobba fram den optimala produkten för lastbärare. 

Just lastbärare var inget Emma tänkte speciellt mycket på innan hon kom i kontakt med den här affärsidén. 

– Nu är det som när man var gravid och såg barnvagnar överallt – nu ser jag bara lastbärare. Egentligen det osexigaste man kan hålla på med, men det är så viktigt att visa på vilken otrolig miljöeffekt det här har. Alltså inte bara ett ekonomiskt incitament, säger hon och fortsätter: 

– Målet för Hydro är exempelvis att spara 9 miljoner kronor i svinn av lastbärare och därmed minska sitt bundna kapital med 26 miljoner. Men miljöaspekten är nästan ännu större. Hydro kan spara 444 000 kilo i koldioxidutsläpp på ett år bara genom att hantera lastbärare korrekt. Istället för att de här enorma stålkonstruktionerna kapas upp med vinkelslip och bara slängs på tippen. Alla är vinnare i det här.