Unna ville ta fram “en Volvo för mjölkersättning”

Företaget Unnas grundare Linnea Markmeyer och Vendela Wikman träffades under ekonomistudier i Uppsala. De letade gemensamt efter en affärsidé. Men istället för att göra såsom många andra – att importera från Asien – såg de stora möjligheter att exportera dit. Vad? Ekologisk modersmjölksersättning!

Under utbildningen pluggade de ett tag i Asien och det var då, för cirka tio år sedan, som de fick idén.

– Det var ju innan vi själva hade barn, men vi upptäckte den här kategorin inom livsmedel där – en kategori för otroligt medvetna och kvalitetskänsliga kunder. Vi såg också tidigt att europeiska och framför allt nordiska varumärken inom detta står högt i kurs var man än vänder sig i världen, berättar Vendela.

De såg framför sig att “ta fram en Volvo för ersättning”. Den mest kvalitetskänsliga kategorin inom livsmedel och paketera den i sin svenska, mest säkra och tryggaste form – med full transparens. 

Men de såg också de höga barriärerna.

– Det är en svår och utmanande produktkategori där vi på förhand visste att vi inte skulle få marknadsföra en del av produkterna på grund av lagkrav, berättar de.

Du får nämligen inte marknadsföra modersmjölksersättning, som är avsedd för barn från 0-6 månader. 

– Vi visste tidigt att det skulle krävas mycket kapital och vi behövde ta fram stora volymer från start. Den här typen av produkter får ju aldrig ta slut på hyllorna om konsumenterna väl har börjat använda dem. Det är nästan som ett läkemedel där bara gigantiska livsmedelsbolag har stått bakom modersmjölksersättningar tidigare, säger Linnea.

De tvekade i ungefär åtta år. Sedan sammanföll deras båda föräldraledigheter och de fick på nytt upp ögonen för sin första gemensamma affärsidé. De sökte bidrag hos Vinnova – och fick det.

– Det var ett kvitto på att vi var något på spåret. Nu när vi hade kapital kunde vi börja utveckla en prototyp, ta fram vårt varumärke och sätta vilka vi är, säger Linnea.

Vinnovas bidrag på 300 000 kronor fick de 2021. De insåg snart att deras prototyp var redo att ta i produktion. Här behövde de finansiering för att täcka sin första produktionsbatch.

De pitchade sin idé för första gången – i SVT:s Draknästet. De fick med sig två drakar och mer pengar än vad de initialt bad om i programmet: 1,4 miljoner kronor för 20 procent. 

Men det blev ändå en annan ängelinvesterare som till slut blev delägare i bolaget. Han gick in med kapital och tillsammans med lån hos Almi och banken kunde Unna trycka på produktionsknappen. 

Lanseringen gick helt enligt plan under våren 2023.

– Sedan vår investerare kom in har allt verkligen flutit på precis som vi ville. Almi har också varit stöttande på alla sätt och en bra partner under vår resa med företaget, säger Vendela.

De kände båda till Almi sedan studierna och såg fördelarna med lån då de kunde ha en större andel kvar av bolaget.

– Vi har kunnat ringa Almi när det blåst runt omkring oss och de har varit väldigt förstående, stöttande och stärkande. Vår finanskontakt på Almi, Thobias, har sett lösningar för oss, berättar Vendela. 

Försäljningen har gått bra under deras första åtta månader – 1 250 000 kronor i omsättning och nu hoppas de kunna bredda distributionen.

Deras stora utmaning och mål är att vidga affären utanför Sverige.

– Det är viktigt för oss. Vi ser att marknaden är begränsad i Sverige och vi har en skalbar produkt – bebisar äter produkten över hela världen. Det spelar ingen roll om du är ett svenskt eller kinesiskt barn, säger Linnea.

– Att gå in i ett nytt land innebär igen ett risktagande och att vi måste våga, säger Vendela.

Norge är troligtvis nästa land att lansera i och så snart det är dags för en ny marknad kommer det med ett visst ansvar. 

– Vi får inte ta slut på hyllorna, säger Linnea igen.

Och så det här med lagen – hur gör ni med marknadsföring?

– Vi anpassar vår kommunikation efter regelverket. Vi visar aldrig upp produkter för barn upp till sex månader i bild eller i våra kanaler. Men det är fortfarande en produkt som vi har i vårt sortiment och får sälja, berättar de.

Istället informerar de BVC att de finns på marknaden och de får ut sitt varumärke genom att prata om föräldraskap och samarbetar även med andra föräldradrivna företag. 

– Vi har olika ben som vår kommunikation vilar på. Men det är alltid en balansgång. Du får inte idealisera flaskmatning, men vi visar på ett alternativ när amningen inte fungerar av olika skäl. Eller när man inte vill amma, säger de.

De har insett hur känslig frågan kring amning kan vara. Och de har också fått motta en del hat för att de erbjuder modersmjölksersättning.

– Det är ibland häpnadsväckande vad vi får höra. Vi tycker inte heller att lagen är helt rimlig. Det finns ingen annan kategori som är så reglerad. Visst måste det finnas regleringar, men vi tycker att det är konstigt att vi inte får marknadsföra våra produkter samtidigt som det är okej att marknadsföra spel och tobak. Vi säljer inget som är hälsoskadligt utan något som tvärtom räddar väldigt många liv och är till stor hjälp för massor av familjer. 

Unna-grundarna ser även som mission att normalisera matning och göra den mer jämställd.

– Vi tror inte att samhället är hjälpt av regelverket som finns. Tyvärr underbygger det ett stigma. I vår värld nås alla av att amning är det bästa om det funkar. Att förutsätta att mammor här, om man fick informera om ersättning via marknadsföring, skulle frestas till att inte amma och inte själva kunna vara kapabla att fatta beslut känns otroligt omodernt, säger de.

När det ibland har blåst runt omkring dem är de glada över att de har varandra.

– Väldigt tacksamt. Man har både draghjälp och också ansvar. Man kan inte bara lägga sig ned och ge upp – det är en till som kämpar för samma mission, säger de.