10 saker att ha koll på inför bokslut och årsredovisning
Övrigt
Bokslut och årsredovisning är inte något som börjar efter årsskiftet. För många företagare avgörs resultat, eget kapital och handlingsutrymme långt innan bokslutsarbetet startar, genom hur bokföring, underlag, löner, lager, moms och personalfrågor hanteras under året.
Den här sidan beskriver vad som är viktigt att ha kontroll på inför bokslut och årsredovisning, varför det är viktigt och vad som kan hända om frågorna uppmärksammas för sent.
1. Bokslutet görs efter årsskiftet – men utfallet bestäms före
Bokslutet upprättas först när räkenskapsåret är slut, men visar bara resultatet av det som redan har hänt.
Det innebär att:
- resultatet påverkas av hur intäkter och kostnader bokförts under året
- eget kapital påverkas av förluster, avskrivningar och löneuttag
- vissa åtgärder, till exempel ägarlöner eller aktieägartillskott som ska påverka året, inte kan göras i efterhand
Om problem upptäcks först när bokslutsarbetet påbörjas kan handlingsutrymmet vara begränsat.
2. Löpande bokföring och underlag – grunden för bokslutet
Bokslutet bygger på den löpande bokföringen. Alla affärshändelser ska bokföras löpande och varje bokförd post ska ha ett underlag (verifikation) som styrker affärshändelsen.
Underlaget ska visa:
- vad affärshändelsen avser
- datum och belopp
- motpart
- hur moms har hanterats
Ansvaret för att bokföringen är korrekt och att underlag finns ligger alltid på företaget, även om bokföringen sköts av extern redovisningskonsult.
3. Digitala underlag, kvitton och systemstöd – vad gäller i praktiken
I dag är digitala underlag fullt godkända:
- papperskvitton får skannas eller fotograferas
- digitala kvitton och pdf-fakturor är original
- det är det digitala underlaget som ska sparas, inte papperskvittot
Bankkopplingar, kassasystem och andra systemstöd kan automatisera bokföringen, men de ersätter inte kravet på underlag.
Det måste alltid gå att se vad en transaktion avser och hur momsen har hanterats.
4. Bokslutsunderlag per balansdagen
Utöver den löpande bokföringen kräver bokslutet särskilda underlag per bokslutsdagen, till exempel:
- inventeringslista för varulager
- anläggningsregister som visar tillgångar och avskrivningar
- underlag för upplupna kostnader och intäkter
- låneavtal, räntespecifikationer och leasingavtal
Dessa underlag tas inte fram automatiskt och behöver ofta förberedas särskilt inför bokslutet.
5. Varulager vid bokslut – värdering
Varulagret ska vid bokslut värderas enligt lägsta värdets princip.
Det innebär att lagret normalt tas upp till inköpspris (anskaffningsvärde), inklusive frakt och andra direkt hänförbara inköpskostnader.
Om varor är inkuranta, skadade eller svårsålda ska värdet justeras ned till bedömt försäljningsvärde.
Värderingen ska bygga på inventering per bokslutsdagen och dokumenteras enligt god redovisningssed från Bokföringsnämnden. Skattemässigt accepteras samma huvudprincip enligt Skatteverket.
6. Periodisering, kontantmetod och moms – vad gäller vid bokslut
Vid bokslut ska kostnader och intäkter redovisas det räkenskapsår som de hör till, oavsett när betalning sker. Detta gäller även företag som använder kontantmetoden under året.
Moms redovisas däremot enligt momsreglerna, vilket innebär att kostnaden och momsen inte alltid hamnar i samma period.
Exempel:
En tjänst utförs i januari, men faktureras och betalas i december.
Kostnaden hör till januari (nästa räkenskapsår), medan momsen redovisas i december. Detta är korrekt.
7. EU-handel och årsskifte
Vid handel med varor inom EU ska transaktionen redovisas den period då varan transporteras och tas emot, inte när beställning eller betalning sker.
Detta är särskilt viktigt vid årsskifte, eftersom uppgifterna ska stämma mellan länder vid myndigheternas avstämningar.
8. Löner, ägarlöner och semesterskuld
Löner ska periodiseras korrekt vid bokslut, inklusive:
- arbetsgivaravgifter
- semesterskuld
Semesterskulden består av intjänade men ej uttagna semesterdagar inklusive arbetsgivaravgifter. Om personal inte tar ut semester löpande byggs semesterskulden upp, vilket:
- ökar skulderna i balansräkningen
- belastar resultatet
- kan påverka eget kapital negativt
Detta är särskilt tydligt när semesterår och räkenskapsår sammanfaller. Genom att planera semesteruttag under året kan semesterskulden hållas på en rimlig nivå.
Ägarlöner behöver också planeras i tid eftersom de påverkar:
- resultat
- eget kapital
- framtida utdelningsutrymme
9. Eget kapital och kontrollbalansräkning – hur aktiekapitalet kan återställas
Om det finns skäl att anta att mer än hälften av aktiekapitalet är förbrukat är styrelsen skyldig att omedelbart agera och upprätta kontrollbalansräkning (KBR). Ansvaret uppstår när kapitalbristen uppkommer – inte vid bokslutet.
Om kontrollbalansräkningen visar kapitalbrist finns flera möjliga åtgärder för att återställa aktiekapitalet, beroende på bolagets situation:
- Aktieägartillskott: ägarna tillskjuter kapital till bolaget (villkorat eller ovillkorat).
- Nyemission: nya aktier ges ut mot kontant betalning eller apport.
Kvittning av skulder: exempelvis omvandling av ägarlån till eget kapital. - Resultatförbättrande åtgärder: kostnadsminskningar, prishöjningar eller andra åtgärder som stärker resultatet över tid.
- Omstrukturering av verksamheten: till exempel avyttring av tillgångar eller minskning av lager för att frigöra kapital.
Åtgärderna måste vara beslutade och genomförda inom lagstadgade tidsramar. Om aktiekapitalet inte återställs i tid kan bolaget bli föremål för tvångslikvidation via Bolagsverket.
Viktigt: även om kapitalet återställs i bokslutet måste reglerna om kontrollbalansräkning följas när kapitalbristen uppstår. Bokslutet ersätter inte styrelsens ansvar.
10. Årsredovisning, K2/K3 och revisionskrav
Alla aktiebolag ska upprätta årsredovisning efter bokslutet. Mindre bolag tillämpar normalt K2 eller K3, vilket påverkar hur tillgångar, avskrivningar, lager och upplysningar redovisas.
Endast bolag som uppfyller lagstadgade gränser omfattas av revisionsplikt. Övriga bolag lämnar in årsredovisning utan revision.
Fördjupning och källor
Här hittar du länkar för dig som vill veta mer och fördjupa dig i något av innehållet på denna sida.
Löpande bokföring, verifikationer och underlag
Bokföringsnämnden – Vägledning i bokföring (BFNAR med mera)
Redovisning, moms, periodisering, bokslutmetod (kontantmetod) och faktureringsmetod
Skatteverket – Redovisning och inkomstbeskattning
Skatteverket – Sambandet mellan redovisningen och den beskattningsgrundande händelsen
Skatteverket – Bokslutsmetoden (Kontantmetoden)
Skatteverket – Faktureringsmetoden
EU-handel
Skatteverket – Försäljning av varor och tjänster till andra EU-länder
Viktiga datum
Skatteverket – Lista över viktiga datum för företag
Varulager
Skatteverket – Varulager
Löner, arbetsgivaravgifter och semesterskuld
Skatteverket – Arbetsgivaravgifter
Bokslut – allmän vägledning
Bokföringsnämnden – Frågor och svar om årsbokslut
Årsredovisning i aktiebolag
Bokföringsnämnden – Frågor och svar om årsredovisning
K2/K3 – regelverk för mindre aktiebolag
Årsbokslut (K2 och K3) | Rättslig vägledning | Skatteverket
Bokföringsnämnden – K3, aktiebolag
https://www.bfn.se/wp-content/uploads/vl17-3-ab-kons.pdf
https://www.bfn.se/wp-content/uploads/vl17-3-ab-kons2024.pdf
Skatteverket – K3, aktiebolag
Bokföringsnämnden – K2, årsredovisning i mindre aktiebolag
Skatteverket – K2, årsredovisning i mindre aktiebolag
Eget kapital och kontrollbalansräkning
Bolagsverket – Kontrollbalansräkning vid misstanke om kapitalbrist
Revisionskrav i aktiebolag
Bolagsverket – Revisor i aktiebolag