Riksbanken sänker räntan

– och regeringen lägger fram expansiv budget

Riksbanken valde i september att sänka styrräntan med 0,25 procentenheter. Det är ett nytt steg i en utveckling där räntan på knappt ett och ett halvt år har gått från 4 till 1,75 procent. Syftet är att stötta konjunkturen och hålla inflationen i schack.

Samtidigt konstaterar Riksbanken att svensk ekonomi länge haft svag tillväxt och att återhämtningen dröjer. Men det finns ljuspunkter – tecken på en förbättrad konjunktur framåt.

Regeringens budget: mer pengar i plånboken

Regeringens budgetproposition som presenterades tidigare i veckan är expansiv och omfattar reformer på cirka 80 miljarder kronor. Bland de största satsningarna finns sänkta skatter på arbete, pension och mat.

Dessutom sänks arbetsgivaravgifterna för anställda ungdomar, tre miljarder kronor går till skolan och ytterligare resurser tillförs rättsväsendet.

"Det är en rejält expansiv budget som förhoppningsvis kan stötta ekonomin, men den innebär också en större upplåning och ökande statsskuld. Förhoppningen är att detta ska leda till ökad inhemsk konsumtion och att konjunkturen vänder snabbare.

Att fokus läggs på hushållen är rimligt eftersom den återhållsamma konsumtionen bromsar tillväxten."

Jan Arpi, CFO på Almi

Porträttbild av en man i kostym, slips och glasögon. Bakgrunden är ljus och neutral, vilket ger en ren och elegant framtoning. Han har en självsäker och vänlig uppsyn, vilket gör att bilden passar bra för affärssammanhang eller professionella presentationer. Jan Arpi, CFO Almi AB — Jan Arpi, CFO på Almi

Förändringar för företagare

För små och medelstora företag innehåller budgeten flera reformer som kan få effekt. Bland annat föreslås ändringar i de så kallade 3:12-reglerna, vilket väntas utöka utrymmet för lågbeskattad utdelning med drygt 100 000 kronor per år för de flesta fåmansföretag.

Utöver det sänks elskatten och arbetsgivaravgiften för unga, vilket kan ge vissa kostnadsfördelar för företag.

Våra kunder kommer förhoppningsvis märka att både företag och hushåll får mer utrymme, vilket kan stärka investeringsviljan och bidra till att konjunkturen vänder uppåt. Enligt regeringens egna prognoser väntas BNP växa med 0,9 procent 2025, öka till 3,1 procent 2026 och därefter ligga på 2,6 procent 2027.

Jan Arpi

Valåret närmar sig

Budgeten presenteras i ett läge där svensk ekonomi fortfarande går trögt – och dessutom är det den sista statsbudgeten innan väljarna går till val i september 2026.