Samverkan som stärker entreprenörskap i Blekinge

Blekinge har länge präglats av en svag entreprenörskultur, formad av stora industrier, försvaret och en tradition av trygga anställningar. För att förändra detta gick Almi, Coompanion och Ung Företagsamhet samman med målet att bredda synen på entreprenörskap, nå nya målgrupper och skapa en mer långsiktig samverkan mellan regionens företagsfrämjare. Resultatet blev ett treårigt utvecklingsprojekt för att stärka både viljan och förmågan att driva företag i Blekinge. 

Projektet tog sin början i en relativt dyster verklighet: Blekinge har länge präglats av låg entreprenörsanda och svag tillväxt bland unga företag. I dag placerar sig regionen dessutom i botten när det gäller andelen företagsamma personer mellan 16–74 år, andelen företagsamma kvinnor samt unga (16–34 år). Även andelen unga tillväxtbolag som når upp till minimikraven för inkomst är bland de lägsta i landet. 

- Utmaningen med den låga viljan till entreprenörskap bottnar i Blekinges historia med stora företag och industrier, och inte minst försvaret. Man blir anställd, det är det naturliga, säger Helena Gottfridsson, projektledare för Främja och rådgivare på Almi. 

Almi, Coompanion och Ung Företagsamhet i Blekinge tog sig an utmaningen att stärka den låga entreprenöriella viljan och förmågan i regionen. Organisationerna hade sedan tidigare svårt att nå målgrupperna unga och kvinnor, och dessutom upplevdes begreppet ”tillväxtbolag” ofta som alltför snävt, där fokus låg på kapital och skalning.

Bredda erbjudandet för att nå fler målgrupper

Projektets utgångspunkt blev därför att bredda den befintliga verksamheten för att inkludera fler potentiella entreprenörer. Med projektmedel från Europeiska Regionala Utvecklingsfonden, via Tillväxtverket, startade de 2023 satsningen Främja entreprenöriell vilja och förmåga i Blekinge. När projektet avslutades i december 2025 kunde organisationerna se tillbaka på tre år fyllda av möten, aktiviteter och insatser för både blivande entreprenörer och entreprenörer som ville utvecklas. 

Bildtext: Några av projektledarna för Främja: (fr. vänster) Ulrika Svensson/Region Blekinge, Linda Hugosson/Almi, Jennifer Stenfelt/Ung företagsamhet, Mikaela Spogardh Ung företagsamhet och Louise Lindell, Coompanion Blekinge.

Projektet bestod av tre olika delprojekt, så kallade piloter, riktade mot varsin målgrupp, samt ett samverkansforum för regionens företagsfrämjande aktörer. Även om det tidigare funnits samverkan i Blekinge hade den ofta varit knuten till enskilda projekt, vilket gjorde den kortsiktig och begränsad till få och skiftande aktörer.

Målet - långsiktigt samarbete stärker regionen

I det här projektet var målet i stället att skapa en långsiktig och sammanhållen samverkan som skulle leva vidare även efter projekttidens slut. Gruppen började med digitala träffar som senare övergick till fysiska möten. Forskning från exempelvis Entreprenörskapsforum diskuterades och vid några tillfällen deltog även forskare. Aktörerna delade löpande med sig av vad som pågick i deras organisationer och vilka initiativ som var på gång – däribland aktiviteterna inom projektets tre piloter. 

Piloterna riktade sig till de tre identifierade målgrupperna – unga, kvinnor och tillväxtbolag – och testade olika aktiviteter för att stärka entreprenöriell vilja och förmåga. Målgrupperna sågs dock inte som isolerade utan många av insatserna överlappade och förväntades ge effekt i flera grupper samtidigt. Aktiviteterna som riktades mot unga ansågs till exempel på sikt även främja den entreprenöriella viljan hos kvinnor.

Helena beskriver utmaningen med att försöka jämna ut statistiken och betonar att projektet i stället behövde arbeta mer långsiktigt: 

-Vi kan liksom inte börja där. Problemet behöver lösas i stället för symptomen. Vi behöver börja i skolan och egentligen ännu tidigare. I piloterna ville vi hacka i varandra för att öka entreprenörskapet i Blekinge. 

Det fanns också praktiska överlapp mellan målgrupperna. Unga som deltog i UF i skolan bjöds exempelvis in till aktiviteter inom de andra piloterna, vilket skapade en mer sammanhängande effekt av insatserna. 

Pilot 1 – Unga personers entreprenörskap 

Grunden i den första piloten - med fokus på ungas entreprenöriella vilja - var att stärka det arbetet som Ung Företagsamhet redan gjorde.

Helena uttrycker ambitionen så här: 

- Vi vill att unga ska se entreprenörskap som en möjlig väg framåt. 
Aktörerna i samverkansforumet, framför allt Coompanion och Almi som drev projektet tillsammans med Ung Företagsamhet, arbetade mer aktivt med att bjuda in unga till redan etablerade aktiviteter.

- Samtidigt uppmuntrade aktörerna också sina nätverk av etablerade entreprenörer att engagera sig som UF-rådgivare och därmed fungera som mentorer för unga som ville testa entreprenörskap i praktiken. 

Ville nå målgrupperna på deras arenor 

Projektet nöjde sig inte med att använda redan etablerade kanaler och metoder, utan ville möta unga på fler arenor. Inom ramen för projektet testade därför Ung Företagsamhet att vidareutveckla en metod för ungas entreprenörskap som inte handlade om att starta företag. I stället låg fokus på projektledning, motivation och inspiration, riktat till föreningar och skolklasser där försäljning ofta används för att finansiera gemensamma aktiviteter som resor, cuper eller medlemsavgifter.

Bildtext: Ett projekt som möter unga där de är – med fokus på projektledning, motivation och inspiration istället för företagande. Här utvecklar Ung Företagsamhet nya sätt att stärka drivkraften hos föreningar och skolklasser som tillsammans jobbar mot gemensamma mål.

Två föreningar har testat och utvärderat metoden. Själva upplägget fungerar väl, men en tydlig utmaning ligger i att det krävs en engagerad ledare eller lärare som kan hålla ihop processen. Coompanion kommer att fortsätta använda materialet i sin verksamhet framöver. 
 
Efter projektet upplever Ung Företagsamhet, Almi och Coompanion att fler unga visar en vilja att driva vidare sina företag efter gymnasiet och UF-året. Även om det saknas konkreta siffror beskriver projektledaren känslan av att aktiviteterna förstärkt känslan av att entreprenörskap är möjligt att fortsätta med: 

När vi bjudit in elever som gjort UF-året till de andra aktiviteterna i piloterna och även till Almis övriga verksamhet så har vi visat att det är möjligt att göra något även efter att gymnasietiden är slut. Vi har visat att det finns stöd och aktiviteter som fångar upp även efter UF-bubblan. Jag tror trösklarna har blivit mindre, säger Linda.  

Pilot 2 – Kvinnors entreprenörskap 

För att nå målgruppen kvinnor och främja deras entreprenöriella vilja genomfördes framför allt tre typer av aktiviteter: nätverksträffar, ett entreprenörsprogram och ett antal större inspirationsevent.

Kvinnor Leder - gjort succé

Nätverksträffarna, som gick under namnet Kvinnor leder, var exklusiva för kvinnor – något som enligt Helena efterfrågades av kvinnorna. Helena beskriver värdet av nätverksträffarna så här:  

- Vi ser att en ganska liten insats har gett stora effekter. Ta till exempel en nätverksfrukost - det är enkelt att organisera och relativt billigt att genomföra. Ändå har vi nått betydligt fler kvinnor än tidigare, utan avancerade verktyg eller stora resurser. Genom nätverksträffarna har vi på Almi kunnat synliggöra våra andra erbjudanden till den här målgruppen. 

Träffarna hölls varannan månad och fokuserade på kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Nätverket föll väl ut, men likt många projektbaserade satsningar riskerar det att tappa fart när projekttider tar slut.

Bildtext: Kvinnor leder – ett nätverk som med enkla medel skapade stort värde. Genom regelbundna träffar nådde Almi fler kvinnor, stärkte erfarenhetsutbytet och synliggjorde sitt erbjudande

Viktigt med kontinuitet 

Almi planerar därför att ge nätverket en fortsättning – som en liten pilot efter piloten. I stället för träffar varannan månad ska de testa två träffar per år, där gruppen besöker ett företag vid varje tillfälle. På så sätt flyttas fokus från central organisering till en mer gruppdriven form. 

Den andra aktiviteten, entreprenörsprogrammet, riktade sig inte enbart till kvinnor utan till alla entreprenörer – både de som funderade på att starta företag, de som nyligen hade gjort det och de som ville växa vidare. Trots att programmet inte marknadsfördes som ett kvinnospecifikt initiativ var det ovanligt många kvinnor som visade intresse och deltog, Linda utvecklar: 

Det är klart att rekryteringen var lite partisk eftersom vi använde oss av redan etablerade kontakter i projektet, så som Kvinnor leder. Kanske berodde det ökade intresset från kvinnor också på att det var fyra kvinnor som ledde programmet? Även elever som gjorde UF var inbjudna men många av dem upplevde att det svårt att få tiden att räcka till.  

Metoden som användes är välbeprövad av Almi och har tidigare använts både brett för entreprenörer och mer riktat mot specifika åldersgrupper. Inom ramen för projektet - och med det stora antalet kvinnor som deltog - testades metoden på en bredare målgrupp. Initiativet föll väl ut, särskilt hos kvinnorna som deltog.  

Slutligen genomfördes även ett antal större event inom ramen för piloten, samlade under namnet The Boost. Som namnet antyder låg fokus på inspiration - både kring att starta företag och att utveckla ett befintligt. Under parollen inspiration, gott nätverk och kanske även goda affärer var målsättningen att främja kunskap och minska den upplevda risken med företagande.

Även om eventen skedde inom ramen för piloten kvinnors entreprenörskap tonades målgruppen ner i kommunikationen. Det bidrog till att även män deltog och kände sig inkluderade, vilket breddade eventet och skapade en mer dynamisk mötesplats.  

Pilot 3 – Stärkt förmåga hos unga företag  

Metoden för att nå den tredje målgruppen - unga tillväxtbolag - var sedan länge känd i projektgruppen. Almi hade tidigare drivit ett mer traditionellt mentorskapsprogram, och Nyföretagarcentrum, som ingick i samverkansforumet, tog vid och fortsatte arbetet. Konceptet Connect blev en twist på metodkunskapen som redan fanns – ett komplement till det mer traditionella mentorskapsprogrammet. 

Personligt möte med mentorer

Tillsammans med företaget Paraply utvecklades Connect som en kvällsaktivitet där entreprenörerna roterade mellan olika stationer. Bland annat fanns åtta mentorer på plats för korta samtal som kunde leda till en möjlig mentorsmatchning. Fokus låg på det personliga mötet – om det klickade kunde mentor och entreprenör fortsätta kontakten på egen hand.

Helena beskriver den stora fördelen med detta mer organiska sätt att låta mentorskapet växa fram: 

- Med detta upplägg behövde inte vi på Almi vara den som skulle försöka hålla i gång kontakten mellan mentor och entreprenör. Det har varit en utmaning i tidigare mentorskapsprogram. 

Entreprenörer kunde också lyfta aktuella utmaningar eller pitcha sina affärsidéer inför en panel bestående av erfarna mentorer, investerare och affärsutvecklare.

Under kvällen erbjöds dessutom fika, pingis och utrymme för spontana samtal. Det blev en kväll där fokus inte enbart låg på tillväxt, utan lika mycket på relationer och att bygga något långsiktigt.

Konceptet Connect uppskattades av deltagarna eftersom det upplevdes som ett enkelt och okomplicerat sätt att få input som entreprenör. Samtidigt gav det möjlighet för mentorskap att växa fram naturligt, i stället för att personerna direkt behövde kliva in i ett längre och mer strukturerat program som tidigare metoder ofta innebar.

Den friare formen gjorde att Connect passade projektets målgrupp bättre. Framgången har också lett till att konceptet redan spridits vidare – bland annat använde BTH Connect under SPIKE, deras innovations- och entreprenörskapsfestival för studenter, och planerar att fortsätta med det även framöver. 

Trots uppskattningen och spridningen var det ändå en utmaning att nå målgruppen unga tillväxtbolag. Helena menar dock att detta inte nödvändigtvis var ett problem:

- Vi får jobba med det som finns och skapa värde där. Det är klart att en faktisk förändring hade varit kul att se i och med projektet, men det går ju inte alltid. 

Lärdomar från projektet 

Projektet har gett organisationerna värdefulla insikter – både om målgruppernas behov och om den egna rollen i det företagsfrämjande systemet. Linda lyfter särskilt fram två tydliga lärdomar: 

Entreprenörsprogram som metod verkar inte gå ur tiden utan fortsätter att locka entreprenörer och potentiella entreprenörer. Det var också fint att se att samverkansforumet och samarbetet mellan oss aktörer i projektgruppen gav ringar på vattnet. Det märktes tydligt i konceptet Connect där vi lärde oss att samarbete och att våga utveckla nya metoder var framgångsrikt.  

Fler kvinnor tryggare i sin entreprenörsroll 

Entreprenörsprogrammet har bidragit till att fler kvinnor i Blekinge känner större trygghet i sitt företagande. Alla deltagare har förstås inte startat företag – men det var heller aldrig målet. Genom att fokusera på att fatta kloka och välgrundade beslut kring sitt företagande ökade kvinnornas trygghet, oavsett var de befann sig i processen. Helena beskriver detta så här: 

- Att starta företag kan inte vara ett självändamål. Vissa i entreprenörsprogrammet kände sig trygga nog att våga säga nej till att ta steget. Man måste kunna klara sig ekonomiskt, och det såg inte alla som en möjlighet just då. 

Programmets upplägg, liksom de övriga aktiviteterna i projektet, har varit en del i att skapa trygghet och en bra grund för välgrundade beslut. Det är just kombinationen kunskap, nätverk och reflektion som är grunden i varför metoden med ett entreprenörskapsprogram, och även nätverksträffar, fortsätter att locka människor. 

Helena återkommer ofta till samverkan som en avgörande framgångsfaktor, och det är också där hon ser de största resultaten: 

- Att vi hade med Ung Företagsamhet i projektet gjorde att vi kunde gifta ihop olika system, piloter och målgrupper på ett naturligt sätt. Under den sista Connect-träffen ställde UF-företag ut och vi hade även bjudit in UF-alumni.

- Det var så inspirerande att se energin hos de unga när de mötte oss aktörer som kan pusha och utveckla dem efter UF-året. Det var tydligt att många ville driva företaget vidare efter vårterminen när UF-året avslutas. Om vi lyfter ungas entreprenöriella vilja redan från början gynnar det hela det företagsfrämjande systemet. 
 
Därför är Helena också särskilt glad över att samverkansforumet som startades inom projektet kommer att leva vidare, med delat ägandeskap och roterande värdskap. Genom samverkan kan aktörerna fortsätta förmedla kontakter och följa hur idéer utvecklas – något hon ser som en central kraft för att stärka entreprenörskapet i Blekinge. 

- Projektets kortsiktiga resultat är slående och förhoppningen är att långsiktiga resultat, såsom fler företag i regionen, ska följa. För att detta ska bli verklighet krävs att metoderna fortsätter användas och att ännu större fokus läggs på att fånga upp potentiella tech-bolag i regionen. Lyckas man med det finns goda möjligheter att både den entreprenöriella viljan och förmågan i Blekinge fortsätter att växa.