En entreprenörs vardag

Del 2: 4 december 2025

Att komma på en idé låter ibland som något stort och dramatiskt. Som om det plötsligt ska slå ner en blixt och man vet exakt vad man ska göra med resten av sitt liv. För mig har det aldrig varit så.

Jag tror inte på den perfekta idén. Jag tror på att börja, testa, justera och sen göra om allt tusen gånger tills det fungerar. Det är där entreprenörskapet bor.

Företag kan man starta inom nästan vad som helst. Om man tittar runt sig och funderar på vad man gillar, vad man är bra på och vad som väcker nyfikenhet, så finns det ofta en lång lista med möjliga vägar. Lägger man till vad andra ser i en, kollegor, vänner, familj, blir listan ännu längre.

Mina första bolag

Mitt första bolag startade jag med en kompis under universitetstiden. Jag tyckte att det saknades snygga träningskläder för tjejer. På den tiden gick många runt i sina pojkvänners stora T-shirts på gymmet (endel gör det fortfarande). Jag såg ett hål i marknaden och startade ett klädmärke som fick heta Karaktär.

Vi ville dessutom göra något meningsfullt, så vi valde att producera i Indien där kvinnor skulle få jobb och egen försörjning I och med detta.  Det var en fin tanke men verkligheten var mer komplicerad. Att köpa små volymer, hitta rätt leverantörer och lyckas med färg och form var inte helt enkelt för två nybörjare.

Nästa idé blev radioreklam. Jag och en vän sålde lokala reklamplatser i Uppsala samtidigt som vi pluggade. Vi spelade in jinglar, knackade dörr och pitchade för småföretag som ville nå sina kunder. Det gick faktiskt riktigt bra.

Sedan kom Pigga Pensionärer, en pool med aktiva seniorer som kunde hjälpa till med allt från hundpromenader till barnpassning. Vi fick snabbt ett nätverk med 50 pensionärer och lika många nöjda kunder. Idén fungerade, men var svår att skala upp. Det blev en fantastisk erfarenhet, men inte ”idén med stort I”.

 

När bitarna föll på plats

Några år senare slog slumpen till. Pappa sprang av en ren tillfällighet på en gammal bekant en lördag på torget i Jönköping. Han visste att jag gick och funderade på nästa idé och den här gången lät det verkligen spännande: En webshop för koreanskhudvård. Här finns något, tänkte jag!

Instagram och sociala medier hade precis börjat ta fart, och jag kunde se hur intresset för koreansk hudvård växte snabbt. Jag köpte sajten, den omsatte bara några tiotusentals kronor, men jag såg en enorm potential. Rest is history, vi omsätter 1,2 miljader SEK i år.

Jag hade nog inte vågat köpa den om jag inte redan hunnit prova mina tidigare idéer. De bolag jag startat innan hade inte blivit stora framgångar var för sig, men tillsammans hade de gett mig något ännu viktigare: “det gör inte så mycket om det går åt skogen – känsla” och ännu viktigare; jag kan detta. De hade gjort mig mer rustad, mer orädd och bättre på att se vad som faktiskt fungerar och vad jag kunde göra annorlunda nästa gång.

 

Mina lärdomar till dig som står i startgroparna

Att hitta sin idé handlar mindre om att tänka ut den, och mer om att leva sig fram till den. Här är några steg jag själv använt många gånger:

1. Brainstorma fritt. Skriv ner allt som känns spännande även det som verkar knäppt.

2. Prata med människor. Bolla med vänner, kollegor, folk på bussen. Det gör idén levande och du får värdefull input.

3. Fråga potentiella kunder. Är det här något de verkligen skulle vilja köpa eller använda?

4. Bygg ett idé-nätverk. Lista alla du känner i A-kolumnen (nära), B (bekanta), C (mer avlägset) och D (personer du vill nå). Be om 10 minuter för att få deras syn. Du kommer att bli förvånad över hur mycket klokskap som finns runt dig.

5. Börja innan det känns färdigt. Det blir ändå aldrig perfekt. Det är vägen som formar idén, inte tvärtom.

 

Mellan självförtroende och tvivel

Entreprenörskap är inte en rak väg. Jag har stått framför spegeln vissa morgnar och tänkt: Jag orkar inte en sekund till. Andra dagar har jag sett samma spegelbild och känt mig otroligt tacksam, stolt och lycklig.

Båda känslorna får plats. De är till och med nödvändiga. Självförtroende och tvivel går hand i hand det ena ger skärpa till det andra. Ju mer man förstår sina svängningar, desto tryggare blir man i att de är en del av resan.

Att våga känna allt, även det som skaver, är ofta det som för oss framåt. Det gör att vi växer, utvecklas och hittar vår riktiga idé.

Del 1: 28 oktober 2025

Exportdagen närmar sig, och för mig är det en speciell dag. Inte bara för att den hålls i Värnamo, även om det känns som att komma hem, utan för att export i praktiken är steget som förvandlar ett företag från version 1.0 till 2.0. Så var det i alla fall för oss.

Sverige är ett av världens mest exportberoende länder. Våra storbolag får bara 2 % av sina intäkter från hemmamarknaden. I Europa är snittet 12 %. I USA? 46 %. Vi är alltså tvungna att tänka globalt – men det fina är att efterfrågan på svenska idéer och produkter ofta redan finns där ute!

När vi började sälja koreansk hudvård var export inget jag hade en plan för. Jag packade ordrar hemma på kvällarna och lämnade in dem på posten på morgonen. Men ganska snabbt insåg jag att affären blir verklig först när någon annan, långt utanför ens eget nätverk, tycker att idén är så bra att de vill betala för den.

Vägen dit var inte spikrak. Jag hade inga kontakter inom retail eller export så jag började fråga vänner som frågade sina vänner, och till slut hade jag en kontakt på Åhléns. Att få en första kedja ombord var avgörande. Det blev vårt referenscase, och med den dörren öppen kunde vi börja knacka på nästa!

Vi satte en plan: först Sverige, sedan Norge och Danmark. Därifrån vidare till Tyskland, som ofta är en språngbräda för nordiska bolag. I Tyskland fick vi hjälp av Beglobal och expanderingsstöd – till och med en tolk som följde med på möten! Och plötsligt satt vi där, i samtal med rätt personer på rätt bolag.

Sedan dess har vi fortsatt. Varje marknad kräver sin nyckel; ibland är det en distributör, ibland ett direktavtal, ibland en oväntad kontakt via en mässa. Det är en kombination av tajming, envishet och lite tur. Idag säljer vi i 25 länder, och ibland känns det som att vi har fler samtal utomlands än på hemmaplan.

Det låter enkelt i efterhand, men export är allt annat än enkelt. Man får möta skeptikern inom sig själv: “är det rätt tid?”, “är produkten tillräckligt stark?”, “hur ska vi klara kostnaderna?” Men just där – mellan skepsis och mod – uppstår skillnaden. För oss handlade det om att våga testa, justera och försöka igen.

Det är därför Exportdagen betyder så mycket för mig. Det är inte bara ett event i Värnamo, utan en chans att fira alla entreprenörer som vågar låta sina idéer lämna huvudet och möta världen. Jag kommer dela mer om vår resa, våra misstag och våra framgångar där. Förhoppningsvis kan det ge inspiration till fler att ta steget!

För jag är helt övertygad: export är det som tar företag från 1.0 till 2.0. Och Sverige behöver fler som vågar!