Biomedrex AI-utvecklar nya botemedel mot virussjukdomar

Theodor Pramer och hans bolag Biomedrex utvecklar med hjälp av AI en ny typ av mediciner för att bota virussjukdomar.
– Lån och rådgivning från Almi har varit avgörande för att kunna göra den här resan, säger Theodor.

I slutet av 2021 utsåg Nyföretagarcentrum Theodor Pramer till Årets nyföretagare.

Med hjälp av AI-teknik utvecklar Biomedrex botemedel som ska slå bredare än vanliga virus-mediciner. Det skulle inte bara hjälpa i pandemitider utan även bespara löpande logistik för sjukvård och människor som skulle slippa vaccinera sig årligen.

– Vi är fortfarande i ett tidigt skede, i det förkliniska arbetet, och har inte någon produkt ute på marknaden i närtid. Men när vi väl har det ska vi kunna påverka många miljoner människor, säger Theodor.

När han studerade medicinsk kemi för Corinne Kay, som var med och utvecklade en av de första medicinerna mot HIV, fick han första idén till de botemedel som nu utvecklas.

– Jag satt där med olika pusselbitar och tänkte att när man har något som känns för bra för att vara sant, måste det vara något fel. Jag satte mig ned med Corinne och bad henne ta ned mig på jorden. Hon är väldigt rak på sak och jag har aldrig sett henne så där tyst. Så sa hon till slut: “Jag önskar att jag hade kommit på det här själv.”

De visste att de båda ville satsa och påbörjade resan ihop. Theodor kom snart i kontakt med Almi som undersökte idén och beviljades finansiering i form av ett innovationslån.

– Det var avgörande, skulle jag säga. Det möjliggjorde att vi kunde göra den här resan. Vi var i ett jättetidigt skede då, hade bara en idé, men med lånet kunde vi påvisa att vår lösning kan fungera, även om det fortfarande bara var teoretiskt.

Biomedrex fick även rådgivning av Almi – något som Theodor också uppskattar mycket.

– Jag vill verkligen understryka att Almi inte bara är pengar utan rätt människor som guidat oss till att fatta rätt beslut.

Under hösten 2021 har teamet, som nu är sju heltidsanställda, också genomfört Almis Framtidsgenerator som har gett nya insikter:

– Det gav ett positivt mottagande bland våra medarbetare och har lett till ett antal klara förändringar här. Vi har bland annat moderniserat vår arbetsplats och utvecklat vissa delar med våra partners.

Sedan samarbetet med Almi startade har de också genom två inkubatorer fått del av två miljoner kronor för att utveckla sin AI-plattform.

Det egna labbet på Karolinska är också en viktig del i deras utvecklingsresa.

Här sitter de på avdelningen Karolinska Pre-GMP – som möjliggjort mycket för dem, både infrastrukturmässigt och människorna bakom avdelningen som hjälpt till.

Så, den stora frågan är ju: När tror du att ni har ett första botemedel att lansera?

– Det skulle jag kunna prata en timme om, haha. Vi är som sagt i det förkliniska och normalt sett tar det runt femton år från idé till marknadsintroduktion för en ny medicin. För oss finns möjlighet till accelererade processer och jag skulle gissa på sju-tio år. Men med en pandemi som pågår finns andra möjligheter där vi sett vaccin gå hela vägen på ett år. Allt verkligen med reservationer.

Theodor nämner två stora risker och problem för aktörer som utvecklar mediciner: Väldigt höga utvecklingskostnader och när du väl har tagit fram en ny medicin måste du börja om från ruta ett när du väl ska påbörja resan med nästa.

– Båda utmaningarna har vi löst. När vi är färdiga med vårt första botemedel har vi snabba utvecklingsperioder till nästa genom vår återanvändningsbara plattform.

Deras nya upplägg går förenklat ut på att de genom gentekniken “gensaxen” känner igen och “klipper sönder” virus som därmed inte kan spridas vidare.

– Vi har med gensaxen skapat något helt annorlunda än vid tidigare mediciner. Med vår plattform kan vi hitta sekvenser för virusets överlevnad och träffa mer rätt direkt. Det är även viktigt för att hålla nere utvecklingskostnaderna – vi hittar kandidater som är bäst lämpade mycket snabbare och enklare, säger Theodor.