Tema mars: Hållbarhet

Ett svagt dunkande ljud hörs när man kliver in i INP Förpackningars lokaler på Blockvägen i Ljungby. Här tillverkas varje dag tusentals förpackningar av återvunnen plast till livsmedel, industri och läkemedelsbranschen.

– Det ni hör är själva stansningen, när de tunga maskinerna trycker ut mönstret i plasten, säger Christoffer Bergman som är vd på INP.

Förpackningar som håller

Alla som köpt en hjärtformad burk med rosa, sockrade Alla hjärtans dag-hjärtan har förmodligen hållit en av INP:s förpackningar i sin hand. Olika typer av livsmedelsförpackningar, där plast behövs för att varor ska hållas färska, är de vanligaste produkterna i INP:s sortiment.

Men idag riktar sig företaget i allt större utsträckning till industrier och läkemedelsbranschen, som har behov av skräddarsydda förpackningar. Plast är det då material som bäst kan formas precis som kunden vill, och en av INP:s medarbetare arbetar helt och hållet med att rita och konstruera förpackningar som passar olika produkter. Det kan handla om allt från 400 grams geléråttor till små fjädrar som ska sitta inuti insulinsprutor.

– Många kunder har berättat att de tidigare fått skicka med extra produkter i varje leverans, eftersom de räknat med att en del kommer gå sönder på vägen. Våra slitstarka förpackningar skyddar innehållet och de behöver inte längre vara oroliga för svinn. Det blir ju också mer hållbart, säger Christoffer.

100 procent återvunnen plast

Plast är idag ett ord som kan provocera. Men INP har alltså gjort hållbar plast till sin affärsidé, och jobbar stenhårt för att förklara och förtydliga begreppet RPET (Recycled PET), det vill säga att det är återvunna PET-flaskor som används i deras produktion. I början var det drygt 90 procent av plasten som var återvunnen, idag är det 100.

– Man måste skilja på plast och plast. De förpackningar som tillverkas i exempelvis Kina är ju gjorda av nyproducerad plast från olja och fossil energi. Hos oss gör vi förpackningar av det som redan finns, säger Christoffer och visar upp ett tråg till växter som precis tillverkats. I botten går att läsa “100% återvunnen plast”.

Made in Småland

Men det är inte bara materialet som gör att INP kan marknadsföra sig som ett hållbart företag. På kartongerna som står och väntar på att levereras ut, står “Made in Småland”. Även det är ett starkt säljargument till INP:s kunder.

– Idag är kunder medvetna, både om produkter och transporter. De vill veta mer om produktionen, och vill samtidigt säkerställa att det de köper inte forslats över halva jordklotet. Flera kunder vill numera även ha en CO2-rapport från oss där vi får ange vilket koldioxidavtryck vi gjort, hela vägen från beställning till färdig leverans, förklarar Christoffer.

Högre krav och mindre “slit och släng”

Sedan Christoffer Bergman startade INP 2006 har mycket hänt inom området plast. Fler märkningar och direktiv har kommit till. Men Christoffer vill se hårdare krav på hur företag får använda olika begrepp, såsom RPET, och han tycker att utvecklingen i Sverige går för sakta.

– Regeringen har till exempel sagt att år 2035 ska 30 procent av all plast vara returplast. Ett så lågt satt mål borde vi ha klarat av för länge sedan. Vi måste kunna ställa högre krav på hela samhället, och det måste löna sig för företag att ställa om och sluta producera och sälja “slit och släng”-produkter, säger han.

På INP lägger man mycket tid på att omvärldsbevaka och sätta sig in i olika frågor kring plast och förpackningar. Det är viktigt för att få en långsiktig ekonomisk hållbarhet, menar Christoffer.

– Man kan inte hålla fast vid gamla sanningar, utan hänga med när verkligheten förändras. Den sekund det finns ett fossilfritt material som är lika hållbart som det vi tillverkar idag, då ställer vi om. Jag tror att vi är nära, och att vi om bara några år kommer se förpackningar gjorda av exempelvis stärkelse, säger Christoffer.

Engagemang för barn och unga

På vägen ut från INP fastnar blicken på en hel vägg med bilder på ishockeyklubben Troja Ljungby. Christoffer berättar att han länge varit engagerad i klubbens ungdomsverksamhet. Idag lägger han också en hel del tid på UF, Ung Företagsamhet, och sitter i styrelsen för UF Kronoberg. En form av social hållbarhet, även om Christoffer själv säger att han inte tänkt på det på det sättet.

– För mig har det nog bara alltid varit viktigt att vara engagerad och involverad i våra ungdomar, de är ju framtiden. Jag säger alltid ja om skolor vill komma och hälsa på och jag försöker finnas som bollplank för unga. Det ger så mycket tillbaka och är verkligen en energiboost för mig som företagare, säger han.

Tips kring hållbarhet