EU:s taxonomi

Snabbguiden för dig som vill ha koll

På engelska heter det taxonomy – på svenska blir det taxonomi. Det betyder klassificiering och syftet med EU:s taxonomi är just att genom ett gemensamt klassificeringssystem hjälpa investerare att identifiera och jämföra miljömässigt hållbara investeringar.

Varför taxonomi?

Det har skapats som ett verktyg för att nå EU:s klimatmål och målsättningarna inom EU:s gröna tillväxtstrategi.

Taxonomiförordningen antogs i juni 2020. Den ska genomföras stegvis och tillämpas fullt ut från och med den 1 januari 2023. Taxonomi­förordningen utgör en ramreglering för att avgöra vilka ekonomiska verksamheter som ska anses vara miljömässigt hållbara. Tanken är att taxonomin bland annat ska ligga till grund för framtida standarder och märkningar av hållbara finansiella produkter.

I handlingsplanen beskrivs taxonomin som en av de viktigaste och mest brådskande åtgärderna för att främja flödet av kapital till hållbara sektorer i behov av finansiering.

Hur vet vi vad som ska klassas grönt? 

För att en viss ekonomisk verksamhet ska klassas som miljömässigt hållbar så ska den bidra väsentligt till ett eller flera av sex fastställda miljömål, “inte orsaka betydande skada för något av de övriga målen” och uppfylla vissa minimikrav inom hållbarhet. 

Taxonomin omfattar följande miljömål:

  • Begränsning av klimatförändringar
  • Anpassning till klimatförändringar
  • Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
  • Övergång till en cirkulär ekonomi
  • Förebyggande och kontroll av föroreningar
  • Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Vill du veta mer om respektive mål så har vi skapat en lathund till dig, som beskriver varje mål samt vad du kan mäta inom varje

Vilka krav finns?

Taxonomiförordningen handlar om krav på hållbarhetsinformation och lagkravet omfattar exempelvis finansmarknadsaktörer som måste informera om hur stor andel av produkten som är investerad i miljömässigt hållbara verksamheter enligt taxonomin. Finansmarknads­aktörer som inte erbjuder sådana produkter ska i så fall informera om det. Större företag som omfattas av EU:s minimikrav för hållbarhetsrapportering ska ange hur stor del av deras verksamhet som är förenlig med taxonomin.

I praktiken påverkas ett stort antal företag vars värdepapper ingår i de aktie- och obligationsfonder som omfattas av lagkravet. Likaså förväntas kravet på större företag att redovisa sin verksamhet att spilla över på mindre företag.

Hur påverkas svenska företag?

Enligt regeringen kommer fler investerare att få upp ögonen för svenska företag genom taxonomin – eftersom svenska företag ligger långt fram i omställningen till en mer hållbar ekonomi och många svenska bolag gynnas av detta.

Men taxonomin har också varit omdebatterad och kritiserad av svenskt näringsliv. Svensk industri har oroats, då branscher som skogsbruk, vattenkraft och biobränsle riskerar att inte anses klimat- och miljövänliga nog. Skeptiker har bland annat ifrågasatt om taxonomin är för fyrkantig, skapar obalans och gör att vissa sektorer hamnar i frysboxen.

Vilka bestämmer?

Europeiska kommissionen sätter villkoren för detta genom så kallade tekniska granskningskriterier.

Sedan taxonomiförordningen antogs har ett utkast av en första “delegerad akt” varit uppe för offentlig konsultation där den svenska regeringen deltagit. Akten har innehållit tekniska granskningskriterier för de klimatrelaterade målen.

Totalt kom drygt 46 000 svar in till kommissionen från olika länder, vilket vittnar om ett stort engagemang.

Enligt regeringen påtalade de väsentliga brister under konsultationen och har betonat att taxonomin inte får bli kontraproduktiv och motverka strävan att uppnå klimatneutralitet och att fasa ut fossila bränslen.